Polisen: ”De flesta i Araby är dödströtta på de kriminella”

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Nyligen blev polisstationen i Araby utsatt för skadegörelse två gånger på kort tid med flera rutor som krossades - det är femte gången i år det sker. När polisen Admir Smajlagic ser de förstörda fönsterrutorna skakar han på huvudet.- Som polis är man van, vissa kriminella i Araby har ett hat mot oss. Men de flesta i Araby är dödströtta på de kriminella, säger han.
Det är få poliser i Växjö som kan Araby så väl som Admir Smailagic, områdespolisernas gruppchef i Växjö.
Han har jobbat mycket med stadsdelen de senaste fem åren och i april var han insatschef vid Operation Försommar i Araby.
Den största polisinsatsen i Växjö någonsin när det gäller kriminella nätverk med över 100 poliser, specialenheter från regionala insatsstyrkan, bombexperter och sökhundar.
Polisen sökte igenom 50 fastigheter, gjorde 89 visitationer, 34 husrannsakningar i fordon, 30 inre utlänningskontroller och letade i allmänna utrymmen. Man beslagtog vapen, narkotika och ammunition och frihetsberövade 20 personer.

Admir Smailagic har varit med och jobbat hårt i några år nu för att Araby ska strykas från listan över särskilt utsatta områden.
Men det är en lång väg att vandra och de kriminella grupperingarna i området har dessutom blivit mer aggressiva mot polisen de senaste månaderna.
Ett uttryck för det är de attacker som har skett på polisstationen på Dalbo i Araby. Under en natt nyligen krossades en ruta till entrédörren och ytterligare en ruta slogs sönder. Bara några dagar senare bröt någon upp en garageport till polisstationen.
Totalt har det varit fem angrepp på polisstationen i Araby i år. Fem rutor har krossats och de har ännu inte blivit lagade.
- Under 2013 till 2015 var det mycket hat mot polisen från en del grupperingar i Araby. Sedan blev det bättre i några år, men nu är trenden negativ igen, säger Admir Smailagic.
- Det finns ett antal individer i Araby som känner hat mot polisen. Att de ger sig på polisstationen tolkar jag som ett enkelt sätt att hämnas på oss. Vi har inte gjort några ingripanden i området nyligen som skulle orsaka det här, men man har nog ett agg mot polisen sedan gammalt.

När Lokaltidningen träffar Admir Smailagic vid polisstationen i Araby är han civilt klädd med anledning av en husrannsakan som väntar i området.
Polisen lägger mycket tid och resurser på området. Förutom centrum är Araby den stadsdel man jobbar mest med. Här har man bra koll på vilka som är kriminella efter grundliga kartläggningar.
- Vi har ett 60-tal fokuspersoner i Araby som begår stölder, personrån, narkotikabrott och mycket annan brottslighet, minst 20 av dem står för personrån. Sedan har vi 200-300 som brukar narkotika och ett 100-tal som stjäl cyklar och några hundra personer som köper cyklarna fast de vet att de är stulna, berättar Admir Smailagic.
I en del utsatta invandrartäta områden som har stora sociala problem i Sverige är det ofta klaner som styr droghandeln och annan kriminaliteten, men så verkar det inte vara i Araby.
- Vi har inte kunnat se tydligt på samma sätt som i andra städer att det är klaner som styr droghandel, rån och annan kriminalitet i Araby och Växjö. Våra kartläggningar visar mer att det är olika kriminella nätverk där man ofta grupperar sig efter om man är av somalisk eller arabisk härkomst, säger han.
- De arabiska grupperingarna består mest av män som är 25 år och äldre och de somaliska är oftast tonåringar. Men det är inga vattentäta skott, det finns konstellationer med både somalier och araber och det kan skifta från vecka till vecka.

Däremot finns det klaner i Araby som vill skipa egen rättvisa och som bygger parallella världar, påpekar han.
- Om det händer något spontant, en misshandel eller ett sexuellt ofredande till exempel, så gör man upp mellan klanerna istället för att ringa till polisen. Man har en egen rättsskipning där man träffas och kommer överens om att någon ska betala en ersättning istället för att anmälas och dömas av vanlig domstol och sitta i fängelse.
- Det finns en större acceptans för det här bland de äldre. Vi jobbar för att motverka det och för att få in de här fallen i den vanliga rättsprocessen, men man har inget högt förtroende för rättsväsendet och en del vet knappt hur de ska ringa till polisen ens. Man vill inte lägga sig i heller.

De flesta av de runt 6 500 som bor i Araby är skötsamma och hederliga medborgare. De som är kriminella förstör för dem och för hela området, och Admir Smailagic upplever att många i Araby är väldigt trötta på de kriminella.
- De säger att de är dödströtta på brottsligheten och de kriminella i Araby. En del vill flytta ifrån området för att de är så trötta på hela situationen. Många vuxna säger så, de vill gärna ha fler poliser i området, förklarar han.
- De kriminella har en maktpåverkan. Som näringsidkare är det inte lätt att sätta sig på tvären och säga till dem när de hänger vid en butik eller en restaurang och skrämmer bort folk.
Om några boende skulle få för sig att demonstrera mot brottsligheten i Araby så skulle de kanske inte bli fysiskt angripna, menar Admir Smailagic.
- Men de skulle bli utfrysta och utstötta. Många familjer har söner som är kriminella. Sedan märker ju inte alla boende av det heller. Brottsligheten märks mest vid Tallgården och på Dalbo torg och i vissa trapphus på vintern när narkotikahandeln flyttar inomhus.

Admir Smailagic påpekar att det finns stora familjer med många barn i Araby. Barnen är ofta utomhus i området, de ser saker som inte är bra och får kriminella som förebilder i värsta fall.
- De hänger på gatan och ser en del normbrytande beteende. Barnen vaggas in i det här beteendet. Vissa klarar inte sin skolgång och blir då lämnade åt sitt öde och riskerar att hamna i kriminalitet.

Trots alla negativa bilder av området har Admir Smailagic ändå vissa förhoppningar om Araby.
- Tack vare det geografiska läget kan jag känna en viss optimism. Araby är inget förortsområde i utkanten av stan, det ligger ju stadsnära. Därför kan det bli ett attraktivt om tio år kanske om man gör området tryggare.
- Men då måste politikerna ta en del tuffa beslut för att bryta utanförskapet och segregationen. På Centrumskolan i Araby har 100 procent av eleverna invandrarbakgrund. För få barn i Araby klarar skolan, men det är svårt för lärarna.
- Därför borde politikerna låta barn från Araby gå i skolor i andra delar av stan, och barn från andra delar av stan skulle gå i skolan i Araby. Men det finns nog inget parti som skulle våga göra det till en valfråga. En del tuffa beslut har dock redan tagits som kan ge effekt, som exempelvis det faktum att man listat Araby som ett område där det är stopp för nyanlända att placeras i.

hans nilsson