ALVESTA 2024-2-28 KL. 11:34

Forskare från Moheda tilldelas 3,6 miljoner från Hjärt-Lungfonden

Av Josefin Petersson

Forskare från Moheda tilldelas 3,6 miljoner från Hjärt-Lungfonden
Forskaren Sandra Lindstedt från Moheda fått 3,6 miljoner kronor i anslag från Hjärt-Lungfonden för att optimera en ny teknik som ska användas för att upptäcka tidig avstötning av transplantatet. Foto: Pressbild

MOHEDA/LUND. Den största rädslan efter en lungtransplantation är att den nya lungan ska stötas bort av kroppen. Avstötningen är ofta så allvarlig att den leder till döden. Nu har forskaren Sandra Lindstedt från Moheda fått 3,6 miljoner kronor i anslag från Hjärt-Lungfonden för att optimera en ny teknik baserad på analys av partiklar i utandningsluften, som ska användas för att upptäcka tidig avstötning av transplantatet.
Sandra Lindstedt är uppväxt i Moheda och började sin bana på Vegbyskolan i Moheda och vidare till Haga skolan i Alvesta. Hennes mamma arbetade på biblioteket i Moheda och fick henne snabbt intresserad av att läsa, men hon var också väldigt hästintresserad och var aktiv på ponnytravbanan i Moheda och ville till en början arbeta heltid med hästar. Detta ledde till att hon läste på hästgymnasium i Skara och hade då inga planer att göra något annat än att arbeta med hästar hela livet. Hon insåg dock relativt snabbt eftre att ha jobbat ett år på Jägersro i Malmö och i Swindon, England att hon ville göra något mer och ville då läsa vidare.
– Jag kände tidigt att det vara kirurgi som fångade mitt intresse. Jag påbörjade ett forskningsprojekt på urologen SUS, Malmö under mina två sista år på läkarlinjen. Direkt efter läkarlinjen så gjorde jag AT tjänst i Växjö. När jag var klar med AT flyttade jag igen ner till Lund och började mitt första vikariat på urologen på SUS i Malmö. Jag bytte dock snabbt till ett vikariat på thoraxkirurgen SUS Lund och eftre några månader fick jag en ST tjänst, 2005. Jag gjorde min specialisering till thoraxkirurg i Lund och samtidigt så gjorde jag min avhandling 2008 även denna i thoraxkirurgi. Mitt intresse för forskning tog fart och efter min avhandling fortsatte jag forska och blev docent 2011. Samtidigt som jag jobbade som thoraxkirurg byggde jag upp min forskargrupp och idag leder jag en grupp med 11 heltidsanställda forskare och två laboratorium ett på sjukhuset och ett på universitet. För tre år sedan blev jag adjungerad professor i thoraxkirurgi. Idag arbetar jag både kliniskt och som forskningsledare/professor. Min föräldrar flyttade från Moheda till Alvesta i samband med att min mamma tog över bokhandeln i Alvesta. Min pappa gick tyvärr bort för några år sedan men min mamma bor fortfarande kvar i Alvesta så det är till Alvesta jag åker för att åka hem och träffa min mamma, berättar Sandra Lindstedt, adjungerad professor vid Lunds universitet och ansvarig för forskningen.

I Sverige har cirka 1 400 patienter lungtransplanterats. Den största rädslan efter en lungtransplantation är att den nya lungan ska stötas bort av kroppen. Rädslan är befogad då 60 procent stöter bort sina lungor de fem första åren. Avstötningen är ofta så allvarlig att den leder till döden. Sandra Lindstedts forskningsprojektet syftar till att optimera en ny teknik baserad på analys av partiklar i utandningsluften, som ska användas för att upptäcka tidig avstötning av transplantatet. En säker och effektiv metod att tidigt kunna diagnostisera avstötning hos lungtransplanterade är av väsentlig betydelse då tidig upptäckt innebär att tidig behandling kan sättas in som bromsar avstötningen. Tidigt insatt behandling leder till bibehållen lungfunktion och minskad dödlighet.
– Det är tufft att se patienter som först får ett nytt liv med nya lungor få sitt hopp släckt eftre transplantationen på grund av avstötning. Detta är ett problem jag tror man kan lösa, diagnosmetoden vi arbetar med kan bli avgörande för att upptäcka avstötning i tidigt skede, vilket skulle innebära en stor förändring för de här patienterna. Som kirurg vill man gärna se att den operationen man har gjort verkligen gör skillnad för patienten inte bara kortsiktigt utan även långsiktigt. Att diagnosmetoden dessutom inte kräver någon invasiv åtgärd gör det till en mycket säker metod för patienten, det vill säga det är en minimal risk att patienten kommer till skada av undersökningen. Vid vävnadsprover kan man få komplikationer som i enstaka fall kan innebära en väsentligt rik för patienten, berättar Sandra Lindstedt.
Josefin Petersson