Prästbrist i kyrkan: ”Många tror att det är betungande att vara präst”

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Det är brist på präster i Svenska kyrkan - och det märks även i Växjö pastorat.
Stora pensionsavgångar och att allt färre utbildar sig till präst har gjort det svårare att rekrytera.
- Många tror att det är betungande att vara präst, men det är ett fantastiskt yrke. Man möter så mycket kärlek från människor, säger Melina Blomqvist, präst i Växjö domkyrka.

Det råder prästbrist i Svenska kyrkan. Vissa församlingar och pastorat har fått det allt svårare att hitta präster.
Växjö pastorat tillhör inte de värst drabbade, men man märker av problemet även här.

Några dagar innan jul var det fem lediga prästtjänster i Växjö pastorat, både i församlingar på landsbygden och i Växjö.
- Det är många som går i pension nu, och vi ser att det inte är samma påfyllnad som tidigare när en präst går i pension, förklarar Karolina Lerman, HR-chef i Svenska kyrkan i Växjö.
- Det är inte lika många som utbildar sig till präst som det var förr. Vad det beror på? Svenska kyrkan tappar ju medlemmar, och det finns mycket annat som lockar i dag än att bli präst.

I Växjö pastorat har man bland annat försökt lösa det genom att ge präster mer tid att utföra själva prästyrket.
Man har anpassat tjänster så att präster sluppit personalansvar och det administrativa. Det har annan personal fått ta hand om.
- För att få ungdomar att bli intresserade av att bli präst har vi ett traineeprogram åt unga efter gymnasiet där de får jobba i en församling. Men vi kan bli bättre på att marknadsföra prästyrket och vara med på jobbmässor och synas mer i olika sammanhang, säger Karolina Lerman.

Melina Blomqvist från Växjö valde att studera till präst för runt 15 år sedan när hon började närma sig 30-årsåldern. Då var hon redan utbildad konstnär.
Nu är hon präst i Växjö domkyrka. Hon har många tankar om varför det är färre som vill utbilda sig till präst numera.
- De flesta som har tänkt att de vill bli präst tvekar kanske på grund av att det är en lång utbildning. Vi lever i ett samhälle med fler valmöjligheter och flera varianter av yrken. De yrken som tar för lång tid att utbilda sig till blir inte förstahandsval, säger Melina Blomqvist.
- Det tar fem år att bli präst och det är lång tid, men det är en jättebra utbildning. Sedan har många troende stor respekt för yrket och att de måste möta människor i tung sorg. De är inte säkra på att de klarar det.
Melina Blomqvist började studera till präst 2007. Hon läste till präst i både Växjö och Lund och prästvigdes för Växjö stift 2016. Det tog lite längre tid eftersom hon blev gravid och var föräldraledig under utbildningen.

Hon ångrar inte en sekund att hon utbildade sig till präst.
- Jag har kommit rätt. Som präst får man jobba så nära människor och uppleva så mycket glädje och kärlek från människor. Och den förtätade stämning som blir i en kyrka när man ber tillsammans med församlingen, det är så speciellt att få uppleva det.
- Man får ägna sig åt att fundera på de stora frågorna om Gud och existensen och känna gemenskap med andra människor som tror på Gud och man får stöd i sin tro. Det är en oerhört stark gemenskap i kyrkan.
- Det känns meningsfullt att vara präst. Kristendomens bästa bidrag till samhället idag är att förkunna att det här livet inte är meningslöst, att det kommer att bli bra till slut och att det goda kommer att vinna till slut.

En prästkrage är laddat i många sammanhang även utanför kyrkans värld, det är Melina Blomqvist väl medveten om.
- Det finns fortfarande en starkt signalvärde i prästkragen. Människor ser på en på ett annat sätt. Det finns andra förväntningar på en präst när det gäller etik och moral.
- Man måste tänka lite extra på hur man beter sig så att kyrkan inte tar skada, för man representerar ju mer än sig själv som präst i Svenska kyrkan, konstaterar hon.





hans nilsson