Linnéuniversitetet och Huseby Bruk får 7 miljoner av Familjen Kamprad

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Linnéuniversitetet och Huseby Bruk AB har beviljats 7 miljoner kronor i anslag från Familjen Kamprads Stiftelse.
Tack vare de pengarna kan forskningen som knöt Joseph Stephens arbete i brittiska Indien till investeringar i Huseby, som pågick 2016–2019, nu får sin uppföljning.

Projektet kallas för ”Vändpunkter”. Syftet är att skapa djupare kunskap om den ekonomiska vändningen i Småland under 1800-talet och vilka följderna blev för landskap och samhälle över lång tid.

Projektet fokuserar på två vändpunkter. Dels hungeråren och introduktionen av det industriella skogsbruket - och dels vår egen tid då vi ser följderna av den första vändpunktens ingrepp och de långsiktiga följderna i läckage av kol från torrlagda mossar och de täta granskogarnas låga biodiversitet.
- Vetenskaplig kunskap är en förutsättning för att samhället ska kunna hantera klimatkrisens konsekvenser. De senaste 150 årens industrialisering har påverkat naturen och klimatet och den har orsakat stora landskapsförändringar i Småland när timmer gick på export och skogarna dikades ur, förklarar Gunnel Cederlöf, professor i historia på Linnéuniversitet i en presskommentar.
- Vi behöver förstå hur förändringarna påverkade samhällena, och barn och unga behöver se sin egen förmåga att bidra till positiva förändringar, de behöver hopp. Den ambitionen är kärnan i projektet Vändpunkter, lägger hon till.

Huseby Bruks som besöksmål har ett pedagogiska arbete uttrycks i långa samband över tid. Då, nu och i morgon. Det utarbetades i det tidigare projektet och är även vägledande denna gång.
- På Huseby arbetar vi mycket med edutainemnet, vi omvandlar de forskningsresultat vi får ta del av till lärande på ett lättsamt sätt, säger Sofie Magnusson, vd på Huseby Bruk.
- Målet för vårt Kunskapscenter Skog & Vatten är att med våra utställningar framför allt få den unga generationen att ta till sig ny kunskap och känna sig nyfikna på vad forskning är. Det känns fantastisskt att få möjlighet att utveckla och fortsätta det arbetet.
Inom det nya projektet kommer följande frågor att ställas:
- Hur påverkades godset och det omgivande samhället av denna starka personlighet och entreprenör?
- Vad händer när starka entreprenör utvecklar nya tankar med globala erfarenheter och resurser?
- Hur påverkades gårdar, byar och gods av Huseby Bruk och liknande stora aktörer under den ekonomiska vändningen i Småland?
- Kan vi se konsekvenser av detta idag?
Målgruppen för utställningen är skolklasser, allmänhet och internationella besökare.

Ett annat delprojekt handlar om att hitta ett gods i Storbritannien med en liknande historia som Husebys, för att kunna dela erfarenheter och inspireras till att utveckla verksamheten.
Dessutom involverar man allmänheten i Kronoberg i medborgarforskning, även kallad ci-zen sceience. Här samlas och klassificeras historiskt relevanta iakttagelser in från regionen. Materialet görs gradvis tillgängligt i ett av Riksarkivets databaser där källorna är tillgängliga för forskare och allmänhet.
I det här projektet ingår förutom Gunnel Cederlöf och Sofie Magnusson de två forskarna Kristofer Jupiter och Eleonor Marcussen som knyts till det under Gunnel Cederlöfs ledning.

Deras studier fokuserar på industrialiseringen av verksamheten på Huseby bruk, betydelsen av globala nätverk och påverkan på den omgivande bygden, dess gårdar och landskap.

I projektet ingår också Markus Brunskog, verksamhetsutvecklare på Huseby Kunskapscentret Skog och Vatten, Sanna Karlsson, agronom och verksamhetsutvecklare på Huseby Bruk och Henrike Sausen, masterstudent vid LNU.


hans nilsson