Så klarar du "årets fattigaste månad"

Av Cornelia Nilsson

RYD. Januari brukar ofta beskrivas som årets fattigaste månad. Julklappar, extra matutgifter, nyårsfirande och höga elräkningar ska betalas – samtidigt som lönen i december ofta kommer tidigare än vanligt. Joakim Sydegård Jensen, ny kontorschef på Sparbanken Eken i Ryd, bekräftar uttrycket, att januari är årets fattigaste månad, men betonar också att det är högst individuellt hur ekonomin påverkas under juletider.

– Absolut, januari är för många den fattigaste månaden, men den skulle inte behöva vara det i så stor utsträckning, om man planerar sin ekonomi och har koll på sina utgifter.

Joakim Sydegård Jensen är ny på sin post men inte ny i området. Han har tidigare arbetat på Sparbanken Eken och kommer närmast från en roll som privatrådgivare i Karlshamn.

– När den här rollen dök upp kändes det som ett naturligt nästa steg. Jag har alltid gillat Sparbanksidén och jag känner till Sparbanken Eken sedan tidigare. Jag kände en stor utvecklingspotential här, säger han.

Joakim Sydegård Jensen är försiktig med att dra några slutsatser kring Tingsryds kommuns invånares ekonomiska situation. Han har varit på plats för kort tid för att kunna se statistik över låneansökningar eller ökade kreditförfrågningar inför jul.

– Det är svårt att säga exakt hur det ser ut här och just nu. Däremot kan man se ett förändrat beteende generellt.

Efter flera år av kriser med pandemin, kraftigt höjda räntor, stigande mat- och elpriser, har många hushåll blivit mer ekonomiskt medvetna, menar han.

– Efter finanskrisen 2008 – 2009 hände det inte så mycket dramatiskt. Det mesta gick i positiv riktning, med låga räntor och uppåtgående börser. Allting rullade på – fram till 2020. Sedan kom corona och då kom den verkligen krisen. Efter det följde kraftiga räntehöjningar. Det gjorde att många började tänka mer på sin ekonomi.

Enligt undersökningen “Hushållens konsumtionplaner under 2025” som är gjord på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna bekräftar det att konsumenter har blivit mer medvetna om sin ekonomi på grund av ekonomiska osäkerheter.

Hushållen lägger i genomsnitt cirka 3 200 kronor på julklappar och drygt 2 300 kronor på mat och dryck, vilket innebär runt 5 500 kronor totalt för julfirandet.

Trots en ökad konsumtion på senare tid har andelen som tror på en bättre privatekonomi minskat jämfört med föregående år.

För dem som känner att januari är en tuff månad har Joakim Sydegård Jenson några goda råd.

– Det viktigaste rådet jag kan ge är att planera sin ekonomi. Vet man att julen brukar kosta runt 5 000 kronor totalt, då kan man börja spara redan i januari.

Han ger ett konkret exempel:

– Lägger man undan 200 eller 500 kronor i månaden blir det inte en stor smäll i december. Det handlar inte om att spara så mycket, men det kan göra stor skillnad att planera efter sina utgifter.

Han lyfter också upp att hitta ett syfte med sitt sparande som kan ge motivation till att spara.

Vilka drabbas hårdast av “årets fattigaste månad”?

– Jag skulle egentligen säga alla. Men de som påverkas mest är de som spenderar mer än vad de har råd med. Alla har olika ekonomi och olika förutsättningar. Därför är det viktigt att vara medveten om var man själv ligger på skalan. Hur mycket kan jag spendera utan att det påverkar min vardag framöver?

Rapporten visar att allt fler blir medvetna om vikten av en sparbuffert och 2026 ser ut att bli ett år där man prioriterar att spara pengar. Anpassningarna som sker i nuläget påverkar visserligen hushållens konsumtion negativt, men på lång sikt är effekten positiv. Genom att stärka sin ekonomi blir hushållen mindre känsliga för konjunktursvängningar, vilket bidrar till en mer stabil tillväxt över tid.

Cornelia Nilsson