Svenskt judiskt liv i 250 år - men antisemitismen är värre än på många år

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. De antisemitiska hatbrotten har ökat lavinartat i Sverige och många judar funderar på att lämna landet.
Detta sker samma år som det är 250 år sedan judar fick rätten att öppet leva och verka som judar i Sverige.
Den 29 oktober uppmärksammas detta med en föreläsning på Utvandrarnas Hus om Växjö mosaiska församling följt av ett panelsamtal.

Sverige och flera andra länder i Väst har drabbats av en våg av antisemitism de senaste åren.

Orsaken anses vara den infekterade konflikten i Mellanöstern och Israels militära svar på det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen: Hamas terrorattack på Israel den 7 oktober 2023 där 1 200 män, kvinnor och barn mördades och 251 personer kidnappades.

Spridningen av hat mot judar och konspirationsteorier om judar i sociala medier har blivit omfattande.

I Sverige har anmälningarna om antisemitism ökat med 50 procent.

Per Engström, kommenderingschef vid polisens nationella operativa avdelning, har sagt i Agenda på SVT att ”hotbilden mot judar har förvärrats och vi bedömer situationen som allvarlig”.

Enligt en ny undersökning känner mer än fyra av fem judar i Sverige otrygghet inför att bära judiska symboler.

En klar majoritet av judar i Sverige oroar sig för att utsättas för antisemitism och åtta av tio uppger att det finns områden som känns otrygga på grund av antisemitism.

För att öka säkerheten vid judiska institutioner har regeringen gett ett extra stöd på tio miljoner kronor till Judiska Centralrådet.

Samtidigt som denna tragiska utveckling är det i år faktiskt 250 år sedan judar fick börja leva och verka öppet som judar i Sverige.

Kung Gustav III gav den tysk-judiske handelsmannen Aaron Isaac tillstånd 1775 att bosätta sig i Sverige och utöva sin religion.

Det blev starten på 250 år av judisk närvaro i Sverige och banade väg för ett offentligt judiskt liv med traditioner och kultur som kunnat bidra till Sveriges mångfald.

Med anledning av detta hålls det en föreläsning med fri entré klockan 18.00 den 29 oktober på Utvandrarnas Hus i Växjö: ”Svenskt judiskt liv sedan 1775”.

Universitetslektor Erika Sandström, historiker vid Uppsala universitet, ska då föreläsa om Växjö mosaiska församling.

Efter det blir det ett panelsamtal med landshövdingen i Kronoberg, Maria Arnholm, ledarskribenten Martin Tunström på tidningen Barometern i Kalmar och biskop emeritus Jan-Olof Johansson.

Landshövdingen Maria Arnholm har på uppdrag av regeringen varit särskild utredare för att ta fram en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige. Ett av målen är att judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert.

Om den fred som nu USA:s president Donald Trump förhandlat fram mellan Israel och Hamas blir varaktig kan det få stor positiv effekt.

Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet, tror att situationen för judar i Sverige och i andra länder då kommer bli bättre, enligt TT.

- Om allt det här blir verklighet, att vi ser att gisslan släpps och att det blir en mer eller mindre stabil fred, så tror jag att det kommer att få en väldigt positiv effekt. Givetvis för Israel och Palestina, men också för judar runt om i hela världen, säger Verständig till TT.

Han säger också att det kändes som att fördämningarna brast vad gäller antisemitism i Sverige efter den 7 oktober 2023.

- Personer i olika ställningar och i olika forum yttrade grovt antisemitiska åsikter på ett sätt som inte hade varit möjligt i Sverige före den 7 oktober.

Hans Nilsson

Martin Tunström, ledarskribent på Barometern i Kalmar. Foto: Jonas Engman

Judar vill lämna Sverige
- "Svenska judars upplevelse av antisemitism efter sjunde oktober" är titeln på en undersökning som Judiska Centralrådet låtit analysföretaget Infostat utföra.
- Medlemmar i de judiska församlingarna i Helsingborg, Göteborg, Malmö och Stockholm har svarat i undersökningen.
- Den visar att judar i Sverige känner en stark oro för trakasserier och våld efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och kriget mot Hamas i Gaza.
- Oron för hets, förföljelser och till och med dödligt våld är utbredd.
- Många judar har på grund av antisemitismen den senaste tiden diskuterat att flytta från Sverige.
- De flesta har tidigare uppfattat att det varit relativt tryggt att leva med öppen judisk identitet i Sverige.
- Mer än fyra av fem judar känner nu otrygghet inför att bära judiska symboler.
- En klar majoritet oroar sig för att utsättas för antisemitism.
- Tre av fyra oroar sig för att någon i familjen ska bli utsatt.
- Åtta av tio uppger att det finns områden som känns otrygga på grund av antisemitism.
- I undersökningen nämns otrygga områden på grund av antisemitism främst i Malmö, förorter med stor befolkning från Mellanöstern, men också storstäder generellt och stora folksamlingar.
- En majoritet tycker att makthavare brister i förståelse av antisemitismens karaktär och omfattning i Sverige.
- Två° av tre uppfattar att insatserna mot antisemitism från svenska makthavare är begränsade eller obefintliga.