Posten slutar med direktreklam - då ökar SDR omsättningen från 15 till 22 miljoner

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. När Postnord slutar med sin utdelning av direktreklam i början av april i år kommer Svensk Direktreklam, SDR, i Växjö öka antalet kunder med uppåt 30 procent. Omsättningen ökar från 15 till 22 miljoner kronor och det kommer anställas folk.
- Fantastiskt. Det är väldigt mycket, det går bra för oss nu, säger Thomas Stinnerbom, franchisetagare på Svensk Direktreklam i Växjö.

Från och med den 2-3 april slutar Postnord att dela ut direktreklam. Man anser att det inte är ekonomiskt lönsamt längre och väljer nu att prioritera paketutdelningen istället.
Det här har öppnat nya möjligheter för Thomas Stinnerbom och Svensk Direktreklam på Arabygatan 15 C i Växjö.

För flera av Postens gamla kunder har nu valt att byta distributör till Svensk Direktreklam. Man fortsätter att satsa på pappret och direktreklamen istället för att gå över till de digitala kanalerna.
- Vi har fått flera stora kunder nu som vi inte hade innan. Som Ica Nära och Ica Supermarket, Rusta, XL-Bygg, ÖoB och dessutom Svenska kyrkans trycksaker, berättar Thomas Stinnerbom.
- Det innebär också att det förändrar vår struktur och att det blir väldigt mycket mer jobb för oss. Vi är 40 distributörer idag som delar ut tidningar och reklam men vi kommer behöva anställa 10 till nu en början.
Thomas Stinnerbom minns att det fanns en diskussion för runt 15 år sedan om att pappret - och därmed gratistidningarna och direktreklamen - snart skulle dö.

Den digitala tekniken skulle ta över helt i reklam- och tidningsbranschen. Men det är inget han märker av på Svensk Direktreklam i Växjö. Varje helg delar SDR ut 110 000 gratistidningar, bland annat Lokaltidningen Växjö/Alvesta som delas ut till 53 800 hushåll i Växjö och Alvesta kommuner.
Nu i januari delade SDR ut totalt 275 000 trycksaker i Växjö och Alvesta. Med de nya kunderna kommer den siffran ligga på strax över 400 000 trycksaker.
Det verkar som att många företag som vill ha snabb och effektiv försäljning tycker att reklam på papper fungerar bra. Pappret har onekligen stora fördelar, anser Thomas Stinnerbom.
- Med pappret kan man säga ja eller nej till att ta emot reklamen, det går ju inte i digitala mediekanaler. Sedan kan man välja när man ska ta del av reklam eller en tidning. Man kan lägga undan det ett tag och när man själv vill tar man fram det och tittar på det. Det går ju inte med den digitala reklamen.

Thomas Stinnerbom berättar att det är fler och fler i Växjö och Alvesta som tar ner sin skylt med nej-tack-till-reklam. Det är fler i dessa lite sämre ekonomiska tider som vill ta del av de erbjudanden som de lokala företagen erbjuder.
- Folk vill ha direktreklam i dessa tider, de är i behov av det på ett annat sätt. Det är en markant skillnad i inställningen till direktreklam om man jämför med bara för ett år sedan. Blir vi försenade i utdelningen ringer folk till oss nu och klagar på att de inte fått reklamen.
- Dessutom tror jag att det har blivit mer exklusivt att få något i brevlådan. De flesta brev skickas ju digitalt. Så det är väldigt lite post numera jämfört med förr. Därför känns det lite speciellt när det väl kommer något i posten.

De 40 distributörer som jobbar på SDR i Växjö med att dela ut gratistidningar och direktreklam räknas som arbetskraftsinvandrare. Distributörerna kommer från länder som Bangladesh, Kamerun, Marocko, Pakistan, Nigeria och Iran.
Varje vecka delar de ut flera hundra tusen tidningar och reklamblad åt Svensk Direktreklam på flera orter i olika kommuner i Kronobergs och Jönköpings län.

De är i Sverige som studenter och jobbar extra på SDR när de studerar. När deras studier är slut erbjuder SDR dem arbetstillstånd i två år till en början och fast jobb. Det arbetstillståndet kan förlängas två år och sedan kan det bli ett permanent uppehållstillstånd.
- Många av dem är högutbildade, de är tandläkare och farmaceuter och har läst IT, till exempel. Men de kan inte svenska så bra, förklarar Thomas Stinnerbom.
- Vi hjälper dem i kontakten med Migrationsverket och med arbetstillstånd så att de kan känna sig trygga och fokusera på sina familjer och läsa svenska på SFI. De är beredda att göra allt de kan för att bli en del av Sverige, lägger han till.
hans nilsson