Doktor Tore leder kampen mot oseriösa hudkliniker

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Hudläkaren Tore Nilsen i Växjö för en envis kamp för en skärpning av lagstiftningen för laserbehandlingar.
Idag kan vem som helst utan utbildning utföra laserbehandling - med stor risk att patienter drabbas.
- Det är rena Vilda västern i den estetisk-medicinska laserbehandlingen och det vimlar av oseriösa kliniker, även här i Växjö, menar Tore Nilsen.

Tore Nilsen i Växjö är känd som doktor Tore.

Han är 67 år och utbildade sig till hudläkare på 80-talet samtidigt som han gick utbildningar i laserbehandling.

Sedan 2014 driver han hudläkarmottagningen Växjö Medical Center i Willans Park.

Där arbetar sjuksköterskor, undersköterskor och hudterapeuter med särskild kompetens inom laser, hudförändringar och avancerad hudvård.

Tore Nilsen ägnar också en del av sin tid åt att stärka patienternas rättigheter och att få till en säkrare vård vid laser- och injektionsbehandlingar.

Han och flera andra hudläkare försöker få politiker och myndigheter att inse att hudläkarkompetens måste finnas tillgänglig på de kliniker som behandlar patienter med laser.

För så är det inte i dagsläget på flera kliniker, enligt Tore Nilsen.

- Vem som helst kan idag starta en klinik och utföra laserbehandling utan att ens ha utbildning, om man inte säger att det är medicinska sjukdomar som ska behandlas, säger han.

- I övrigt räcker det att man har en läkare som går i god för det som ansvarig, men den läkaren behöver inte vara hudläkare. Det kan vara vilken typ av läkare som helst.

- Dessutom räcker det att läkaren är på samma företag, men den läkaren kan sitta i en annan stad. Det finns läkare som ansvarar för flera kliniker och inte är på plats där laserbehandlingen görs. Det är oetiskt, det är doctor for sale.

Denna situation råder samtidigt som efterfrågan på estetiska behandlingar med laser ökat markant de senaste åren.

Om den personal som ska utföra laserbehandlingarna inte är medicinskt utbildad, och ingen hudläkare finns på plats, kan det få allvarliga konsekvenser för patienten, påpekar Tore Nilsen.

- För att kunna utföra en avancerad laserbehandling och göra bedömningar krävs det medicinsk utbildning. Ofta handlar det om underliggande hudsjukdomar.

- Allt fler får hudskador av solen, de skadorna kan leda till cellförändringar och tumörer.

- Men om man gör fel bedömningar och inte använder lasern på rätt sätt kan det bli brännskador på huden och sjukdomar får inte rätt diagnos.

- Det kan bli behandlingar för saker som är något annat, en ful fläck kanske är malignt melanom. Risken är att viktiga diagnoser som hudcancer fördröjs.

Tore Nilsen och tre andra hudläkare uppvaktar nu regeringen i denna fråga.

I ett brev till sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) föreslår de en tydligare lagstiftning och att laserbehandlingar på hud ska ingå i lagen om estetiska behandlingar från 2021.

”Den nuvarande avsaknaden av reglering innebär betydande patientsäkerhetsrisker och ojämlikhet i vården, då avancerade laserbehandlingar i dag kan utföras av personer utan medicinsk utbildning”, skriver de i hemställan till ministern.

Tore Nilsen och de andra hudläkarna vill träffa sjukvårdsministern och redogöra för problemen på hudklinikerna och presentera lösningar som stärker patientsäkerheten och förtroendet för vården.

- Det är dags att man står upp för patienten. Men ingen gör något åt det. Det går för trögt i Sverige, tycker han.

De vill att det i första hand ska vara hudläkare med en gedigen utbildning inom hud, hudsjukdomar och hudtillstånd och som jobbat med dermatoskopisk undersökning som får behandla med laser och IPL.

- I Norge är det bara legitimerade läkare och sjuksköterskor som får behandla med laser och i Danmark är det endast hudläkare som får ansvara för hudkliniken där man arbetar med laser och IPL. Det är absurt att det inte är likadant i Sverige.

Hans Nilsson

- I Norge är det bara legitimerade läkare och sjuksköterskor som får behandla med laser och i Danmark endast hudläkare som får ansvara för hudkliniken där man arbetar med laser, säger Tore Nilsen. Foto: Hans Nilsson

Idag kan vem som helst utan utbildning utföra laserbehandling - med stor risk att patienter drabbas, enligt Tore Nilsen. Foto: Hans Nilsson

Sverige saknade reglering till 2021
- Sverige var fram till år 2021 ett av få länder i Europa som helt saknade reglering av den estetiska marknaden.
- Socialstyrelsen utformade då den lag som nu styr estetiska injektionsbehandlingar.
- Men i dagsläget kan vem som helst köpa en laser/lPL-maskin och behandla efter en kort utbildning eller helt utan utbildning.
- Estetisk behandling kan vara laserbehandling av pigmentförändringar, kärlförändringar, borttagning av tatueringar, permanent makeup, hårborttagning och fettvävnadsreduktion.
- I en IPL-behandling (Intensivt Pulserat Ljus) används ljuspulser på hudproblem som ytliga blodkärl, pigmentfläckar, solskadad hud och rosacea.
- Oseriösa leverantörer skriver ut diplom
och behandlaren kan kalla sig laserterapeut eller certifierad laserterapeut.
- De kan starta en hudklinik med stor risk att göra behandlingar som skadar patienter och risk att missa eller fördröja viktiga diagnoser som hudcancer.
- För att behandla ett tillstånd i huden måste man ha en grundläggande och gedigen utbildning om hudens uppbyggnad och funktion, och om hur huden reagerar på olika behandlingar.
- Man måste veta om en "pigmentfläck" är godartad eller om den kan vara elakartad innan man kan utföra en åtgärd.
- Hudläkare använder dermatoskop, ibland räcker inte ens det - fläcken måste tas bort och undersökas mikroskopiskt av en patolog.