Ny bok om sydsveriges söta sjöar – ”Pågående miljökatastrof”

Av Cornelia Nilsson

URSHULT. När läsaren slår upp en sida i boken Vatten att värna – Liv att värna möts de nästan alltid av naturbilder på både vattendrag, djur och människor. Och det är just det Lennart Olofsson som är författare till den nya boken, vill lyfta fram: vår vackra natur.
– Det finns inget viktigare än en bra miljö, säger Lennart Olofsson.

Grunden till att Lennart skrev boken var försurningen i sjöarna, vilket slogs larm om redan på 1960-talet.

– Det var verkligen en pågående miljökatastrof med stora ekonomiska och miljömässiga följder. Men också hälsoeffeter, säger han.

Lennart pluggade limnologi vilket är vetenskapen om sötvatten. Efter avslutade studier bosatte han sig i Karlshamn och gjorde i början på 1980-talet en undersökning av 50 sjöar i kommunen innan vattnet började kalkas. Han flyttade sedan till Småland, närmare bestämt Urshult. Då började Lennart också undersöka sjöar i Kronobergs län.

– Stora Hensjön är en av de sjöarna i Tingsryd som jag har följt och sett vad som har hänt med pH-värdet.

Men framförallt har Mörrumsån och Mieån belysts i boken. Efter att Lennart samlat in kunskap om sjöarna under 40 år ville han sammanställa det i en bok med ambitionen att göra faktan lättsam och ha med många fin bilder. Det viktigaste har varit att lyfta fram det vackra i naturen.

– Det finns inget viktigare än en bra miljö. Har vi en sjuk miljö, då har vi också svårt att bli friska. Länge har vi trott oss kunna styra naturen, att tekniken skulle lösa allt. Men naturen låter sig inte styras, den slår bakut. Och ett uppvaknande håller nu på att ske i global skala. Det är sent, men det måste ske.

Hur mår vattnet i Tingsryds kommun?

– Alla sjöar har i stort sätt blivit grumligare. Vattnet har blivit brunare. En av anledningarna till det är omläggningen av skogsbruket. Vi har också mer barrskog nu än vi hade tidigare, vilket gör att marken blir surare.

Lennart menar att människan har missbrukat naturen.

– Vi har misshandlat våra sjöar och vattendrag genom åren. genom att använda dem som soptipp och recipient för avloppsvatten. Man började bygga större och större kraftverk och i Småland har man varit väldigt duktiga på att dika och torrlägga landskapet.

Miljögifter, såsom kvicksilver och PFAS, har också skadat naturen. Men Lennart avslutar boken med det uppvaknande som just nu håller på att ske. Mycket handlar om att återställa det människan har skadat.

– Det händer väldigt mycket positivt också. Sista kapitlet handlar om restaurering och där finns väldigt mycket pengar att avsätta.

Åtgärder har redan gjorts i flera vattendrag. Lekbottnar har förbättrats i Mieån och arbete pågår för att underlätta öringens vandring. Tingsryds kommun deltar också i ett av Europas största vattenvårdsprojekt. Under 2024–2031 ska många åtgärder genomföras såsom att minska näringsbelastningen i Fiskestadsjön, Bräkneåns avrinningsområde och havet, bland annat genom våtmarker, åtgärdade vandringshinder, höjd utloppströskel, återställda vattenflöden och insatser för ökad biologisk mångfald.

Lennart ser ljust på framtiden för alla söta sjöar i södra Sverige.

Cornelia Nilsson