Jag blir uttråkad och besviken på Nyhetsmorgon

Av Cornelia Nilsson

KRÖNIKA. För en vecka sedan var det internationella kvinnodagen. Wohooo, grattis i efterskott till oss.

Den 8 mars satt jag i soffan och åt en rostad macka med mycket smält smör, salami och gurka, drack kaffe och kollade på Nyhetsmorgon. Leif GW:s groggy röst hörs genom tv-rutan. Efter hans segment ska TV4 hylla tre kvinnor. Jag ville veta mer om de kvinnor som haft historisk betydelse. Jag ville höra om dem jag aldrig läste om i historieböckerna i skolan och som sällan syns på museum.

Men när Jenny Alversjö berättar att tv-tittarna ska få veta mer om tre stilikoner blir jag irriterad. Och inte bara över ämnet i sig. Det som tas upp om dessa stilikoner har jag redan blivit matad med på sociala medier i flera veckor. Hur du håller dig tidlös genom att vara stilren med en liten accessoar, eller att breda diadem till en hästsvans är Carolyn Bessette Kennedys signaturlook.

På bästa sändningstid tar TV4 alltså inte chansen att hylla och visa hur viktiga kvinnor faktiskt har varit för historian. Jag blir besviken och lite uttråkad.

En timme tidigare såg jag också på nyheterna att kvinnor tjänar mindre än män. Är det verkligen rätt dag att lyfta just den diskussionen? Är det så vi ska hylla kvinnor? Genom att i princip säga: ”ni är inte lika mycket värda som männen på er arbetsplats”?

Nej. Så hyllar man inte alla hard working queens , enligt mig! Den jämförelsen kan man göra alla andra dagar. En idé är istället att lyfta vilken kvinna som tjänar mest i Sverige. (Vattenfalls vd Anna Borg toppar lönelistan bland statliga bolag 2025 med en månadslön på 1 539 000 kronor, enligt nyhetssajten Arbetet.)

Kanske var det naivt att tro att TV4 skulle bilda mig, men med det sagt vill jag passa på att lyfta några kvinnor som satt avtryck i historien:

Kerstin Hesselgren blev 1922 den första kvinnan i riksdagens första kammare i Sverige. Hon arbetade bland annat för bättre arbetsmiljö, hälsa och sociala reformer.

Ada Lovelace som föddes 1815 var matematiker och skrev världens första datoralgoritm när hon arbetade med en tidig datormaskin. Hennes arbete inspirerar fortfarande forskare och har gett namn åt programmeringsspråket Ada.

Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger, född 1879 i New York, kämpade länge för ett piller som kunde förhindra oönskade graviditeter. Hon bidrog till att sätta fart på forskningen som ledde till p-pillret, som gett miljontals kvinnor större kontroll över sina liv.

Rosalind Fraklin, född i London 1920, var kemist som bidrog avgörande till upptäckten av dna:s dubbelspiralstruktur. Hon ledde också forskningen om virusstruktur vid Birkbeck University, ett arbete som senare belönade hennes kollega Aaron Klug med Nobelpris.

Författaren och samhällsdebattören Frida Stéenhoff kämpade för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hon var också en av de första i Sverige att använda ordet feminism i betydelsen lika rättigheter för kvinnor och män.

Rosa Parks fick nog av rasåtskillnaden i USA och vägrade 1955 lämna sin plats på en segregerad buss. Hennes handling blev startskottet för en kraftfull kamp mot rasism.

Cornelia Nilsson