Av Cornelia Nilsson
TINGSRYD. Att styra i minoritet innebär både politisk osäkerhet och ökade krav på samarbete. I Tingsryds kommun, där Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna bildade ett minoritetsstyre efter valet 2022, märks detta bland annat i hur beslut fattas.
Statsvetaren Erik Wångmar vid Linnéuniversitetet berättar att ett minoritetsstyre innebär att de styrande partierna saknar egen majoritet i kommunfullmäktige. Det gör att de på förhand inte vet om deras förslag kommer att gå igenom.
– Det är ett osäkerhetsmoment. Styret kan bli nedröstat om andra partier väljer att samarbeta, säger han.
För invånarna kan detta visa sig genom att förslag från de styrande partierna inte alltid godkänns. I stället kan kommunfullmäktige fatta beslut som skiljer sig från styrets intentioner.
För att få igenom ett beslut krävs flest röster i en omröstning. Vid lika röstetal kan ordförandens utslagsröst avgöra, vilket ibland ger minoritetsstyret ett visst övertag. Trots osäkerheten ser Wångmar inget hot mot demokratin.
– Nej, det är bra för demokratin, men det blir mindre stabilt, säger han och pekar på att svårigheter kan uppstå särskilt i ekonomiskt pressade lägen, till exempel om oppositionen stoppar besparingar.
Det händer också att en budget från oppositionen röstas igenom. I sådana fall kan minoritetsstyret behöva styra utifrån en politik de själva inte står bakom, även om de i extrema fall kan välja att avgå.
Möjligheten till nyval finns formellt ifall strande partier inte klarar av att driva kommunen, men har aldrig använts i Sverige. I praktiken är det vanligare att ett styre lämnar över makten om det inte längre fungerar.
Den största utmaningen med minoritetsstyre enligt Wångmar:
– Det är att få igenom sin politik.
Han menar att det mest stabila styret är ett som har egen majoritet och intern sammanhållning. Samtidigt har det blivit allt svårare att bilda sådana majoriteter, även om nya samarbeten med SD sedan 2022 på nationell nivå kan påverka utvecklingen framöver.
Cornelia Nilsson
