BUSINESS 2023-6-2 KL. 08:00

Unik metod att återvinna blyglas – arsenik och bly värsta gifterna

Av Thomas Edgren

Arsenik och bly är de värsta gifterna i de kristallglas som blåsts vid de flesta glasbruk. Blyglaset i gamla deponier riskerar att laka ut bly till växter och vattendrag och är skadligt för människor. Därför testas nu en ny metod för återvinning av blyglas.

Unik metod att återvinna blyglas – arsenik och bly värsta gifterna
Glasbruket Hjertsjö i Hökhult nära Sävsjöström. Byggnaden står kvar med skorsten och allt trots att det lades ned i mitten av 1900-talet. I skogarna utanför kan det finnas glasavfall som kan innehålla bly. Foto: Thomas Edgren

I Glasriket finns många gamla glasbruk med kvarlämnade glasmassor och ett 40-tal deponier har klassats som mycket hög risk av länsstyrelserna. Helkristall innehåller 30 viktprocent bly och ofta en viktprocent farlig arsenik eller antimon.

Sedan 2019 har glasforskare vid forskningsinstitutet RISE, RISE Research Institutes of Sweden, lett ett återvinningsprojekt ihop med glasrikets kommuner, länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län, Målerås glasbruk, The Glass Factory, återvinningsföretaget Ragn-Sells och designers från Form Us With Love. Nyligen blev slutrapporten klar. 33 deponier återstår nu att saneras.

Många vattendrag i Glasriket är intressanta ur naturvårdssynpunkt. Men blyglaset utgör en miljöfara. Genom att nu kunna ta tillvara blyglaset sparas råvaror för glasindustrin, samtidigt som naturen renas. Koldioxidutsläppet blir mindre och energiförbrukningen lägre eftersom det inte bildas koldioxid då man smälter om glas. Det är dessutom mindre energikrävande.

I dagsläget pågår nio delprojekt för utredning och sanering i Glasriket. Glasbruket i Hjertsjö i Hökhult utanför Sävsjöström och glasbruket i Berghem i Uppvidinge. är några av de senaste huvudstudierna som inleddes i höstas.
Glasbruket Åkvarn i Björkå var ett glasbruk som började saneras hösten 2022. Projektets förhoppning är att företag ska våga satsa på den nya tekniken och en innovativ sanering istället för att täcka deponierna eller flytta blyglaset till deponier för farligt avfall så att det aldrig kan återanvändas.

- RISE har utvecklat en ny metod för att separera tungmetaller från glas. Av glaset har vi tillverkat en glasplatta som är designad av Form Us With Love, ett första exempel på hur en ny glasprodukt gjord av detta material kan skapa värde. I framtiden vill vi se om man kan återvinna andra typer av glas; planglas, vaccinflaskor, glasull och glas från el-avfall, menar Jonas Karlsson, samordnare Emmaboda kommun.

Han berättar att man nu sanerat marken vid sju småländska glasbruk där deponierna varit av den högsta riskklassen, och massorna har körts för mellanlagring vid deponier i väntan på att den nya tekniken för återvinning kan användas.
- I mitten av 1700-talet grundades de första glasbruken i Småland och var slutet av 1800-talet ett hundratal. Det fanns inget miljötänk alls då - blåsta glas som inte kunde användas fördes bort till närmaste slänt och kastades, klargör Jonas.

- Det blåsta kristallglaset innehåller 25 – 30 procent bly. Vi har sett vid tester att dessa glas aldrig slutar att lakas ur. Små fina ämnen sprids kontinuerligt ut i våra vattendrag, där ofta glashyttorna var placerade. På flera av glasbruksorterna innehåller jordmassorna i deponierna 30 – 50 % glas så det är mycket viktigt att sanera och få bort dessa gifter, påpekar Jonas Karlsson.




"I framtiden vill vi se om man kan återvinna planglas, vaccinflaskor, glasull och glas från el-avfall", säger Jonas Karlsson, samordnare Emmaboda kommun. Foto: Privat



Blyglaset fortsätter att laka ut bly till växter och vattendrag och är skadligt för människor. Därför pågår prövning av en ny metod för återvinning av blyglas. Foto: The Glass Factory/Innovativ sanering.


Återvinningsprojektet för blyglas är finansierat av SGI (Statens Geotekniska Institut) i deras utvecklingsprogram Tuffo - Teknikutveckling inom förorenade områden. Medfinansiärer är Glasriket¬kommunerna Lessebo, Uppvidinge, Nybro och Emmaboda samt länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län.

Forskningsinstitutet RISE har en tjugoprocentig grundfinansiering från staten som kontinuerligt investeras i att säkra att man har forskare med rätt kunskap för att möta samhällsutmaningarna. Hälften av finansieringen kommer från industrin, som ska se hur deras konkurrenskraft stärks när de tillsammans med RISE kan utveckla nya innovationer eller effektivisera sin produktion.