Planerat triangelspår i Älmhult byggs inte
Av Josefin Petersson
BUSINESS. Trafikverket föreslår nu förändringar som förväntas minska kostnaderna med cirka 587 miljoner kronor i byggnationen av Sydostlänken. Det nya föreslagets totalkostnad är cirka 6 421 miljoner kronor där 5 521 miljoner finansieras i nationell plan. Bland annat är en av bespringarna att inte bygga något triangelspår i Älmhult, vilket i så fall sparar 410 miljoner kronor.
Den 18 januari 2024 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att med beaktande av samhällsekonomiska nyttor identifiera och om möjligt vidta lämpliga kostnadsreducerande åtgärder för projekt Sydostlänken. Bakgrunden till beslutet var att Trafikverket i byggstartsrapporteringen till regeringen konstaterat kostnadsökningar på cirka 10 procent, från 5 287 miljoner kronor i den fastlagda nationella planen för transportinfrastruktur till 5 835 miljoner.
Under arbetet med kostnadsbedömningen konstaterade Trafikverket att några av åtgärderna i projektet hade blivit dyrare.
– Vi är i en fas i projektet nu där vi har möjlighet att utreda de olika åtgärderna mer i detalj, då blir det också lättare att göra kalkyler som är mer tillförlitliga. I Sydostlänkens fall betyder det tyvärr att några av åtgärderna blivit dyrare än vad vi räknat med tidigare, säger Anna Wildt-Persson, direktör södra regionen, Trafikverket.
För att komma ner i totalkostnad föreslår Trafikverket nu fyra förändringar för Sydostlänken. Tillsammans förväntas de minska kostnaderna med cirka 587 miljoner kronor.
En av fyra förändringar är att det planerade triangelspåret i Älmhult inte byggs. Detta väntar enligt Trafikverket orsaka längre ledtider för godstrafiken och skapa högt kapacitetsutnyttjande på Älmhults bangård, men även påverka trafiken på Södra stambanan. Triangelspåret kan dock byggas i senare skede.
Bedömd kostnadsbesparing att inte bygga något triangelspår är 410 miljoner kronor.
– Att triangelspåret utgår från projektet Sydostlänken ger återverkningar som Älmhults kommun bedömer som bekymmersamma. Triangelspåret skulle dels ge en effektivare transport för trafiken som går på själva Sydostlänken men ger även återverkningar på Södra Stambanan. Älmhults bangård är idag en av de stora flaskhalsarna längs Södra Stambanan och tillskapande av triangelspåret skulle gett en viss lättnad i systemet. När nu triangelspåret inte byggs ser vi att dagens situation inte kommer att förbättras, snarare tvärtom då volymen av trafik kommer att öka. Återverkningar ges på möjligheterna för såväl godstransporter som persontransporter. Båda dessa faktorer påverka näringslivet negativt. Utifrån förutsättningarna med uteblivet triangelspår ser Älmhults kommun att åtgärder på Älmhults bangård måste komma med i kommande nationell plan för att kunna öka kapaciteten i järnvägsnätet, säger Lars Persson, näringslivsutvecklare i Älmhults kommun.
En andra förändring är att tre plankorsningar inte ersätts med planskildheter. De tre plankorsningarna längs befintliga sträckan Älmhult-Olofström uppfyller gällande regelverk och att dessa bibehålls påverkar inte järnvägstrafikeringen negativt. Däremot förbättras inte trafiksäkerheten och framkomligheten försämras på väg. Befintliga plankorsningar kan byggas om till ljud- och ljusanläggningar för ökad säkerhet. Detta bedöms bli en kostnadsbesparing på 52 miljoner kronor.
Den tredje förändringen är att antalet mellanblockssignaler minskas. Mellanblock finns för att kunna köra tåg tätare efter varandra och ger god effekt på banor med blandtrafik. Konsekvenserna enligt Trafikverket blir att färre mellanblockssignaler ger sämre återställningsförmåga vid störningar, men det bedöms spara 25 miljoner kronor.
Den fjärde förändringen är att planerat utdragsspår i Stilleryd utgår. Detta kommer enligt Trafikverket att ge begränsningar i trafikering av bangården under belastade tider på dygnet. Spåret kan däremot byggas i ett senare skede när trafiken utvecklats. Detta bedöms spara 100 miljoner kronor.
– De ekonomiska ramarna är tuffa och vi måste förhålla oss till de medel vi har. Kostnadsstyrning är en av Trafikverkets viktigaste frågor. När det gäller de föreslagna förändringarna för Sydostlänken ser vi att vi ändå kan bibehålla funktionaliteten för både person- och godstrafiken, även om kapacitet och ledtider påverkas. Det är nu upp till regeringen att ta ställning till underlaget vi skickat in och besluta hur de vill att Sydostlänken ska fortskrida. Från Trafikverkets sida tror vi på en byggstart under perioden 2028–2030. I väntan på beslut kommer vi fortsätta arbeta vidare som tidigare för att inte tappa viktig tid, säger Anna Wildt-Persson.
– En god infrastruktur med tillräcklig och tillförlitlig kapacitet är avgörande för näringslivet på så många olika plan, från rent marknadsmässiga till frågor kring kompetensförsörjning och valet av Älmhult som etableringsort för näringslivet och boendeort för medarbetarna. Många företag i Älmhult befinner sig i en expansiv fas och är beroende av att både få in delar till sin produktion och kunna få ut produkterna till sina kunder. Älmhult är internationellt och nära där många företag är verksamma på en global arena och där de ursprungliga planerna för Sydostlänken med triangelspår hade inneburit förbättrade logistikflöden. Samtidigt är näringslivet beroende av att medarbetarna på ett enkelt och tillförlitligt sätt kan ta sig till och från arbetsplatserna. Ett slopat triangelspår utan andra kapacitetshöjande åtgärder riskerar snarare att förvärra en situation som i vissa avseenden redan har passerat bristningsgränsen, avslutar Lars Persson.
Josefin Petersson