Kompetensbristen är en ödesfråga för landets tillväxt

Av Josefin Petersson

BUSINESS. Trots lågkonjunktur och tuffa tider för företagen är kompetensbristen en av de största utmaningarna för svensk tillväxt. I Kronobergs län är behovet av yrkesutbildad arbetskraft akut och Svenskt Näringsliv varnar för att bristen på rätt kompetens hotar företagens framtida utveckling.– När jobben inte tillsätts blir det också mindre skatteintäkter till staten och kommunerna. Sverige behöver företag som går bra, det gynnar alla, säger Erik Ageberg, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv område Syd och arbetar med kompetensförsörjningsprojektet.

Svenskt Näringsliv ser kompetensförsörjningen som en av de mest kritiska frågorna för Sveriges näringsliv. Trots en pågående lågkonjunktur har tre av fem företag försökt rekrytera de senaste sex månaderna, men var fjärde rekrytering misslyckas.

– Företagen hittar inte medarbetare med rätt erfarenheter, färdigheter och förmågor. När företagen inte hittar personal minskar lönsamheten, de tvingas tacka nej till ordrar och ställa in planerade expansioner. Det är naturligtvis problematiskt för de enskilda företagen, men det är också ett problem för Sverige i stort. När jobben inte tillsätts blir det också mindre skatteintäkter till staten och kommunerna. Sverige behöver företag som går bra, det gynnar alla, säger Erik Ageberg, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv område Syd och arbetar med kompetensförsörjningsprojektet.

Enligt Svenskt Näringsliv är Kronoberg ett av de län där rekryteringsbehovet är som störst.

– Trots konjunkturen har företagen i länet velat expandera. Samtidigt tillhör företagen i Kronoberg dem som anser att det är svårt att rekrytera. Personer som läst på gymnasieskolans yrkesprogram är efterfrågade i hela landet, men bland företagen i Kronoberg är de särskilt efterfrågade, hela 57 procent av företagen söker efter medarbetare som läst på gymnasieskolans yrkesprogram. Så vill man ha ett jobb är det yrkesutbildningar man bör söka sig till, säger Erik Ageberg.

Kompetensbristen har varit företagens största tillväxthinder i snart 20 år, så det är inget nytt. Däremot förvärras läget för varje år som går. Det underskott på yrkesutbildade medarbetare som byggs upp har nu en så påtaglig påverkan på företagen att det inte längre går att blunda för problemet.

– I stort sett alla branscher och företag är påverkade av kompetensbristen. Samhällsbyggnadssektorn med bygg, el och VVS har enorma behov med att anställa. Industrin och transportbranschen likaså. Även besöksnäringen har stora utmaningar. Företagen som på olika sätt hanterar klimatomställningen är tydligt påverkade. Bland Energiföretagen har nästan nio av tio företag försökt att rekrytera de senaste sex månaderna. Kompetenser kopplade till klimatomställningen är direkt avgörande för hur Sverige ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle, säger Erik Ageberg.

För att bättre dimensionera utbildningar efter arbetsmarknadens behov träder nya regler för utbildningsanordnare ikraft till årsskiftet. I praktiken innebär regelförändringarna att det kommer att erbjudas fler platser på gymnasieskolans yrkesprogram och färre på de högskoleförberedande programmen. Förändringarna medför också att kommuner ska samverka när skolornas utbud av utbildningar planeras och dimensioneras.

– Det är mycket välkommet och underlättar förhoppningsvis på sikt för företagen att hitta medarbetare med rätt utbildningsbakgrund. Att yrkesprogrammen nu också ger högskolebehörighet, vilket de inte gjort tidigare, hoppas vi ska få fler elever att välja ett yrkesprogram på gymnasiet. Nu är det upp till kommunerna och utbildningsleverantörerna att leverera enligt detta, säger Erik Ageberg.

Svenskt Näringsliv driver även ett kompetensprojekt med målet att fler elever ska välja yrkesprogram och därmed få en snabbare väg in på arbetsmarknaden.

– Detta leder i förlängningen till fler växande företag och fler arbetstillfällen. Förhoppningsvis är kompetensförsörjningsprojektet en liten del i arbetet med att komma till rätta med den enorma utmaning som näringslivet nu står inför, avslutar Erik Ageberg.

Josefin Petersson