Nya lagar ställer höga krav på företag – så påverkas du
Av Josefin Petersson
BUSINESS. Under hösten 2024 står svenska företag inför betydande förändringar i regelverken som styr arbetsmarknaden, det handlar framför allt om den nya 24-månadersregeln i uthyrningslagen som får effekt från och med den första oktober i år. Flera nya lagar har också trätt i kraft den senaste tiden, som är viktiga att hålla koll på, detta rör utländska investeringar och hållbarhetsrapportering. De närmaste åren kommer också nya lagar träda i kraft som rör IT-säkerhet och lönetransparens.
En av de mest betydande förändringarna i höst är den nya bemanningsregeln i uthyrningslagen, som trädde i kraft den första oktober 2022. Den nya regeln innebär att anställda som varit uthyrda till en och samma driftsenhet under sammanlagt 24 månader under en period om 36 månader har rätt att erbjudas fast anställning eller kompensation motsvarande två månadslöner. 24-månaderskravet medför att skyldigheten kan aktualiseras som tidigast den 1 oktober 2024. Detta påverkar inte bara bemanningsföretagen, som ofta är arbetsgivare åt de inhyrda, utan även de företag som hyr in personal.
– Många företag är osäkra på hur de ska förhålla sig till den nya regeln, särskilt när det gäller att avgöra när anställningsliknande förhållanden uppstår. Det finns heller inte några klara direktiv kring lagförändringen utan mycket kommer att behöva tolkas, vilket kan komma att innebära konsultkaos i höst. Något som vi däremot tror att vi kommer att se är att företagen nu måste anpassa sin affärsmodell för att ta höjd för potentiella kompensationer, vilket kan leda till ökade kostnader för slutkunderna, berättar Nicklas Lång, VD för den affärsjuridiska advokatbyrån RosholmDell Advokatbyrå.
Den senaste tiden har det också införts ett par lagar som kan bli kostsamma om de inte efterföljs, en av dem är FDI-lagstiftningen (Foreign Direct Investment). De nya reglerna trädde i kraft första december 2023 och innebär att företag som mottar utländska investeringar eller som själva investerar utomlands nu måste förhålla sig till strängare rapporterings- och granskningskrav. Syftet med dessa regler är att säkerställa att utländska investeringar inte hotar nationell säkerhet eller leder till osund konkurrens.
– För företag som är beroende av utländskt kapital eller som planerar expansion utomlands, är det nu viktigt att noggrant överväga de nya krav som ställs. Detta kan innebära en mer omfattande due diligence-process, alltså processen för att samla in och analysera information om ett företag och företagen måste vara beredda på att hantera ökade administrativa kostnader, berättar Anders Rosholm, partner och kontorschef i Växjö på RosholmDell Advokatbyrå.
Den första juli i år trädde en ny lag i kraft som rör hållbarhetsrapportering, alltså de nya CSRD-reglerna, där vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Lagstiftningen kommer att tillämpas successivt, där de allra största bolagen omfattas redan nu, medan de medelstora och små bolagen har ytterligare några år på sig att förbereda sin verksamhet för de nya reglerna.
– Många bolag i den här regionen är inte av den storleken att de träffas av de nya reglerna för hållbarhetsredovisning ännu. Däremot kan de påverkas indirekt om de exempelvishar en kund som omfattas, som i sin tur ställer krav neråt i leverantörskedjan. Detta innebär att även mindre bolag kommer att omfattas så småningom. Det viktiga är att man börjar arbeta med detta ganska tidigt så att man bygger beredskapen.
– Däremot ser vi många bolag som överarbetar saken för att efterleva kraven, detta medför onödiga kostnader och det är därför viktigt att man tar hjälp för att efterleva reglerna på en rimlig nivå. Som konsekvens av hållbarhetsrapporteringen kommer vi att se bland annat ökade krav på cirkularitet, alltså mindre avfall från industrierna, mer krav på omhändertagandet av den slutliga produkten i en livscykel, berättar Nicklas Lång.
Dessutom möter företag också nya krav på IT-säkerhet genom den nya NIS2-lagstiftningen som träder i kraft första januari 2025. NIS2, som syftar till att stärka och säkerställa IT-säkerheten i särskilt skyddsvärda verksamheter, förväntas påverka ett stort antal företag, även de som inledningsvis inte förväntade sig att omfattas.
– Lagstiftningen är omfattande och kräver att företag gör betydande investeringar i sin IT-säkerhet för att uppfylla de nya kraven. Detta har redan lett till att många företag har börjat se över sina IT-system och säkerhetsrutiner. Precis som med GDPR förväntas fler företag än vad man först trodde behöva efterleva dessa regler, vilket innebär att företag bör agera proaktivt för att undvika framtida problem, berättar Anders Rosholm.
En annan viktig nyhet är EU:s direktiv om lönetransparens som innebär förändringar i diskrimineringslagen och ställer högre krav på arbetsgivare. Direktivet införlivas i svensk rätt från och med juni 2026. Lönetransparensdirektivet syftar till att minska lönediskriminering och främja jämställdhet på arbetsplatsen. Direktivet kräver att företag redovisar löneuppgifter på ett mer transparent sätt, så att både anställda och potentiella arbetstagare kan få en klar bild av lönestrukturen inom företaget.
– Detta innebär att företag måste vara beredda på att granska och eventuellt justera sina lönestrukturer för att säkerställa rättvisa och konkurrenskraftiga löner. För företag som tidigare inte har haft en tydlig lönestruktur eller där lönesättning har varit en känslig fråga, kan detta kräva omfattande förändringar i hur lönesättning hanteras, berättar Nicklas Lång.
Förutom ett flertal viktiga lagförändringar är en annan kritisk fråga för företag idag hur man ska förhålla sig till artificiell intelligens (AI). AI utvecklas snabbt och erbjuder stora möjligheter till effektivisering, men det medför också betydande juridiska och etiska utmaningar. Företag måste nu tänka strategiskt kring hur de ska integrera AI i sina verksamheter på ett sätt som är etiskt försvarbart och i linje med gällande lagar.
– Frågor som rör AI påverkan på anställningar, dataskydd och ansvarsskyldighet blir allt viktigare att hantera. Att säkerställa att AI-lösningar är transparenta, rättvisa och säkerhetsmedvetna är avgörande för att bygga förtroende både internt och externt. Det är också viktigt att företag håller sig uppdaterade om kommande AI-regleringar, som förväntas bli allt strängare i takt med att teknologin utvecklas. Samtidigt som det också är viktigt att ha ett öppet sinne mot AI och se det som en hjälp snarare än hot, berättar Nicklas Lång.
RosholmDell, en ledande fullservicebyrå med fokus på affärsjuridik har genom sin resa vuxit till att bli en central aktör i att hjälpa företag navigera i den föränderliga lagstiftningsmiljön, särskilt inom regelefterlevnad. Grundat med en vision om att erbjuda mer än bara juridisk rådgivning, har RosholmDell Advokatbyrå etablerat sig som en betrodd partner för företag som står inför komplexa juridiska utmaningar.
– Vi befinner oss just nu i en expansiv fas och har nyligen öppnat ett nytt kontor i Stockholm, vilket blir byråns femte kontor. Denna expansion markerar ett viktigt steg i vår tillväxtstrategi och möjliggör en ännu närmare relation till kunder i den regionen. Huvudkontoret är fortsatt i Växjö. Framgångarna har även genom åren uppmärksammats med fyra Gasell-utmärkelser, vilket visar på vilket snabbväxande företag vi är, berättar Anders Rosholm.
De nya regelverken som träder i kraft under 2024 och framöver ställer höga krav på svenska företag, detta innebär att företagen måste vara förberedda på att anpassa sina verksamheter för att möta de nya kraven.
– Jag är övertygad om att den kämpaglöd som präglar Kronobergs län kommer att hjälpa länets företag att stå starkare i den föränderliga lagstiftningsmiljön och säkerställa att de fortsätter att vara konkurrenskraftiga även framöver, avslutar Anders Rosholm.
Josefin Petersson