Först ut i Kronoberg – satsade på en egen utbildning i industrisvenska
Av Josefin Petersson
BUSINESS. Kan man säga så? Ja det kan man, säger Kalle Meijer, som är platschef på GLS Henjo i Ljungby. Vi har 16 nationaliteter som talar 13 olika hemspråk. Även om de flesta pratar svenska så förstår man ju hur lätt det blir missförstånd. Fast det här handlar om så mycket mer. Om säkerhet, utveckling, förbättringsarbete, medarbetarens trygghet.
GLS Henjo i Ljungby är ett modernt industriföretag som tillverkar avancerade plåtdetaljer på uppdrag från andra företag. Låt oss backa bandet lite till 2023.
Liv Hultén är HR-ansvarig på GLS i Ljungby och Gnosjö: ”Vi såg ett jättebehov av att våra medarbetare pratar samma språk på jobbet. Det gäller ju faktiskt inte bara utrikes födda. En bult är en bult, men det kan bli vad som helst när du blandar 13 språk. Eller pratar på dialekt, eller använder talesätt eller bildspråk”.
Vi gick utanför huset och letade efter kvalificerade språkutbildningar som skulle kunna hjälpa oss. Men nej. Det fanns inga. Däremot fanns det ett EU-projekt på Campus Värnamo som handlade just om språkinlärning i yrkesrollen. Vi hängde på deras projekt och vår utbildning i industrisvenska kunde genomföras våren 2024.
”För att få rätt ingångsvärde med en sådan här utbildning bland medarbetarna gällde det att tänka till. Säger man till någon att de kan för dålig svenska så kan effekten bli väldigt negativ. Du är inne och kliver i den privata sfären hos folk”, inflikar Kalle Meijer.
Man valde därför först ut 7 medarbetar som skulle fungera som språkstödjare under processen. De utbildades vid tre tillfällen, totalt ca 8 timmar. Därefter genomfördes ett startmöte för alla i företaget, där hela idén presenterades och där syftet också var att skala bort rädsla, förklara behovet och plantera en positiv känsla för själva utbildningen. Femton tillfällen med tre timmar varje gång planerades in.
”Deltagandet var frivilligt, men responsen var total. Alla ville vara med!”
”Det var verkligen inga tråkiga tre timmar varje gång. Våra lärare hade bred erfarenhet av att visa, förklara och skratta fram den djupa förståelsen för hur viktigt det är att prata samma språk.”
Utbildningen tog naturligtvis fasta på de direkta behoven för att deltagarna ska kunna prata med varandra i sin yrkesroll och arbetsuppgift. Detta gjorde också att Henjo faktiskt såg över sin egen nomenklatur. Även infödda svenskar kan ju prata förbi varandra och använda olika ord för samma saker.
Från den konkreta industrisvenskan skapade samhörigheten snart öppningar in i den sociala svenskan. Utan att tänka på det började allt fler medarbetare prata svenska vid fikabordet. Man försökte verkligen och det var ingen som skämdes eller satt direkt tyst.
”En annan sak som blev väldigt tydlig var att språket är en sak, kulturen en annan. Det är ju egentligen självklart, men här blev det verkligen uppenbart. Hur man tänker påverkar hur man pratar, vad man säger, vem man säger saker till etc. Här har vår utbildning öppnat ny förståelse i hela företaget och nya kanaler för många av oss.”
Anders Billow