3000 per år dör av ohälsosam arbetsmiljö
Av Thomas Edgren
Varje år dör cirka 3000 personer i förtid av sjukdomar eller skador orsakade av ohälsosamma arbetsmiljöer. Bara av jobbstress dör 700 personer varje år och fler riskerar att dö av detta i framtiden.
Analyser visar att kvinnor var betydligt mer utsatta för negativ stress än män. Arbetsstress såsom den mäts i arbetsmiljöundersökningen 2021 förekom hos 33 procent av kvinnorna och 25 procent av männen. Foto: Arbetsmiljöverket.
Ny forskning visar att var 20:e fall av självmord har samband med arbetsrelaterad mobbning. Arbetsmiljöverket presenterar idag en ny sammanställning av kunskapsläget om arbetsrelaterad dödlighet.
- Dödsolyckor på jobbet är oacceptabla. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor i förtid av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt efter att man varit på arbetsplatsen. Alla arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Varje år dör 30–50 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. Men arbetsrelaterade sjukdomar står årligen för omkring 3000 personers död i förtid.
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, sammanställt kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljön som leder till sjukdomar och för tidig död varje år. Tidigare beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som hög arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera.
Andra faktorer - som damm, asbest, kvarts och passiv rökning - leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. Antalet dödsfall på grund av dessa riskfaktorer bedöms minska medan dödligheten på grund av arbetsrelaterad stress ökar i framtiden.
- Det är en oerhört viktig kunskap eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser ändå kan vara stora som exempelvis kemiska ämnen och kränkande särbehandling, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverket.
-
Nya studier tyder på att det finns samband mellan att jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökade risken för självmord eller självmordsförsök. Studier visar också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord.
Dagens arbetsrelaterade dödlighet beror både på gårdagens och dagens arbetsmiljöer. Arbetstagare i små och medelstora företag, med färre än 100 anställda, är oftare drabbade av dödsolyckor. Även sett till antalet arbetsrelaterade sjukdomar som orsakar dödfall i förtid kan man befara att de som arbetar i små företag är mest utsatta.
- Arbetsmiljöer som innebär risker, som exponering för kemiska ämnen, tenderar att flyttas till små företag. De metoder man använder för att uppskatta och förebygga risker i stora organisationer kan inte överföras direkt till små företags förhållanden, säger Bengt Järvholm.
Många arbetsrelaterade dödsfall beror på att många är utsatta för i och för sig låga eller måttliga risker, ibland under mycket lång tid, medan antalet personer som är utsatta för de allra högsta riskerna är få.
Sammanställningen bygger på en rad data från tidigare forskning och flera olika register men också på nya studier som exempelvis den om sambandet mellan mobbning och självmordsfall i yrkesverksam ålder.
– Många av dagens arbetsrelaterade dödsfall är effekten av tidigare arbetsmiljöer, till exempel var det vanligt med asbest tidigare. Dödsfall orsakade av asbest minskar framför allt bland yngre personer medan arbetsrelaterad stress förväntas skörda fler liv i framtiden, säger Bengt Järvholm.