Kommunalvalen under 45 år – så har den politiska kartan ritats om

Av Josefin Petersson

ALVESTA. Väljarstödet för Socialdemokraterna har sedan 1970-talet minskat i över 250 kommuner, på flera håll med drygt 30 procent. Det visar en genomgång av SCB:s siffror över kommunalvalen 1973-2018, som Nyhetsbyrån Siren har gjort.

– Tidigare var det vanligare att S eller något av de andra etablerade partierna hade egen majoritet i kommunerna. Kommunfullmäktige har blivit mer splittrade, delvis beroende på att SD har kommit in och skakat om det politiska landskapet, säger Richard Öhrvall, statsvetare vid Linköpings universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Men den brutna hegemonin för S och SD:s gradvisa tillväxt är bara två av flera paradigmskiften som har gjort avtryck på den lokala politiska kartan över tid. Fenomenet röstdelning det vill säga att väljarna stödjer olika partier i kommunal- och riksdagsvalen har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Vid det senaste valet var särskilt KD:s och MP:s riksdagsväljare benägna att rösta på ett annat parti i sin hemkommun. Forskningsläget om den kommunala väljarens preferenser och urvalsgrunder är inte samstämmigt, men mycket tyder på att lokalpolitiska skäl är en tung faktor, enligt en SKR-rapport efter valet 2018.

Flera av riksdagspartierna lyckas också betydligt bättre på kommunalnivå jämfört med i riksdagsvalen. 2018 gällde det inte minst för Centern, som presterade bättre i kommunalvalen i hela 181 kommuner, enligt samma SKR-rapport. Omvänt lyckades SD bättre på riksnivå än i samtliga kommuner som partiet ställde upp i. Samarbetet mellan lokal partiorganisation och moderparti är nämligen långtifrån alltid friktionsfritt. Profilerade politiker på orten kan vara en av förklaringarna till diskrepansen i väljarstöd.

– Den gemensamma valdagen kan innebära potentiella problem. Det gäller till exempel om ett parti driver en fråga nationellt som inte är förankrad med ståndpunkterna hos den lokala organisationen. Enskilda frontfigurer kan påverka väldigt mycket och leda till att ett parti går väldigt bra i vissa kommuner, säger Richard Öhrvall, som är knuten till Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.

Samtidigt har det under 2000-talet kommit in fler lokala småpartier i kommunernas styrande församlingar. Men fler mandat för dessa partier betyder inte nödvändigtvis ett reellt ökat politiskt inflytande.

– Generellt ser vi ingen sådan utveckling, även om det finns undantag i vissa kommuner. Många av de här partierna satsar ofta stort på en aktuell fråga och har svårt att överleva i längden, säger Richard Öhrvall till Siren.

Även om det har skett en förskjutning mot ett mer diversifierat och komplext politiskt landskap, och ett ökat fokus på kulturellt definierade värden i debatten, finns det inga belägg i forskningen för att polariseringsgraden inom väljarkåren ökat. Dimensionen stad-landsbygd, som har varit en vattendelare i flera andra länder i västvärlden, har fram tills nu inte politiserats på samma sätt i Sverige. Den svenska demokratiska modellen och valsystemets konstruktion har lyfts fram som en delförklaring till det, enligt Richard Öhrvall.

– Utvecklingen i det här avseendet har snarare gått mot minskad polarisering och utjämnade skillnader. Partierna till vänster har traditionellt sett varit starkare i glesbygden, medan högerpartierna har haft sin bas i större städer. Nu har det skett en omsvängning här, samtidigt som SD har gått framåt i stort sett överallt.

SOM-institutets mätningar visar samtidigt på en relativt stabil tillit till kommunal politik och lokal demokrati. Men även i detta sammanhang sticker Sverige i viss mån ut.

– Mätningarna pekar på att förtroendet för rikspolitiken är lite högre än för den kommunala politiken. Internationellt är det ett lite ovanligt förhållande, oftast brukar förtroendet för det lokala styret vara högre, säger Richard Öhrvall till Nyhetsbyrån Siren.

Josefin Petersson