Växjöflicka dödshotade rektorer och lärare

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. En tonårsflicka i Växjö dömdes i tingsrätten för fem fall av olaga hot mot två rektorer och tre lärare på en skola.
Hoten var så allvarliga att ledningen på skolan befarade att det var en skolattack och ringde polisen.
Flickan har överklagat domen - men Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö fastställer nu tingsrättens dom utan några ändringar. Eftersom flickan var så ung vid tillfället blev påföljden ett lågt antal dagsböter.

Tidigt en morgon den 13 december 2021 upptäckte rektorn och biträdande rektorn och tre lärare på en skola att någon lagt en lapp med en teckning i deras personalfack.
Teckningen föreställer en död person som ligger ned. Det är en skjuten människa och en skytt. Den ena streckgubben står upp och den andra ligger ned. Streckgubben som står upp håller ett föremål i handen.
Den streckgubbe som ligger ned har en röd fläck mitt på kroppen och ögon ritade som kryss. Ovanför gubben som ligger ned står rektorernas och lärarnas förnamn.
Rektorn på skolan bröt ihop. Hon upplevde lappen som ett personligt hot och var i chock. Efter hotet vågade hon inte vistas utomhus på skolan fram till jullovet.
En av lärarna har berättat att han blev rädd av teckningen. Medan han undrade varför han hade fått den kallsvettades han och kände obehag. Han blev erbjuden att åka hem från arbetet, men valde att stanna kvar.
Bildläraren på skolan blev chockad och rädd. Hon hade sett flickan göra samma typ av teckningar under bildlektionerna, där människor dödade varandra. Så hon kunde genast säga att det var flickan som hade ritat dem. När hon hade ifrågasatt att flickan ritade människor som dödade varandra hade flickan svarat att hon inte visste varför hon ritade sådana teckningar och att hon tyckte att det var roligt. Bildläraren tog hotet på allvar och återgick inte i undervisning förrän efter jullovet.
Flickan hade nyligen blivit irriterad på en annan av de hotade lärarna för att hon krävt att hon skulle göra färdigt ett skolarbete. Läraren kände ett visst obehag eftersom hon inte kände flickan så väl och inte visste vad som kunde hända.
Hon skulle sluta som lärare på skolan samma vecka, men hon var så uppskakad av det som hade hänt att hon bad att få sluta genast för terminen.
Flickan har berättat att hon på en bildlektion hade pratat med några vänner om vilka lärare de hatade mest på skolan.
Hon fick några namnförslag och skrev deras namn på de teckningar hon ritade. Sedan gick hon och en kompis till lärarfacken där hon stoppade ned teckningarna i facken.
Hon säger att hon inte hade något särskilt syfte med det hon gjorde. Det var en spontan grej. Hon var inte i konflikt med någon av de personer i vars fack hon lagt lappar, annat än ”något litet småtjafs”.
Men enligt tingsrättens bedömning innebär teckningarnas innehåll i kombination med placeringen i personalfacken ett hot av sådant slag att målsäganden kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Detta är också något som Växjöflickan måste ha insett när hon lade lapparna i facken.
Hon har förnekat gärningarna. Däremot medger hon att hon har lagt teckningarna i målsägandenas fack, men hon menar att hon inte haft uppsåt att hota eller skrämma målsägandena.
Ansvar för olaga hot förutsätter inte att målsäganden har blivit rädd eller känt sig hotad. Det avgörande är om hotet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för bland annat den personliga säkerheten. Hotet har varit sådant att målsäganden kunde förväntas känna allvarlig rädsla, slår tingsrätten fast i domen i september.
Åtalet ansågs därför vara styrkt och flickan dömdes för fem fall av olaga hot i tingsrätten.
Bildlärarna yrkade på skadestånd med 5 000 kronor från flickan och vårdnadshavaren för kränkning, men det avslogs av tingsrätten. Det hade krävts en allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Men tingsrätten ansåg att den kränkning som hon utsatts för inte kan anses ha varit så allvarlig att den berättigar henne till skadestånd.
Vid bedömningen av brottslighetens straffvärde har tingsrätten beaktat att brotten har ett mycket nära samband med varandra, eftersom de utförts vid ett och samma tillfälle och genom ett och samma tillvägagångssätt.
Flickan döms för brott med fängelse i straffskalan, men vid gärningstillfället var flickan så ung. Mot denna bakgrund anser tingsrätten att påföljden kan stanna vid ett lågt antal dagsböter i form av 40 om 50 kronor.
Flickan överklagade domen och ville att hovrätten skulle ogilla åtalet mot henne. Men Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö har fastställt domen angående olaga hot. Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling. Man ansluter sig helt till tingsrättens bedömningar. Den överklagade domen ska därför fastställas utan några ändringar, slår man fast.








hans nilsson