Spelmansstämma i Konga – intresset sjunker, men känslan finns kvar

Av Cornelia Nilsson

KONGA. Dragspel, husvagnar och en stor dos gemenskap i Konga. De bjuder in till spelmansstämma vid Konga folkets hus och förvandlar byn till ett svängigt paradis för musikälskare. Arrangören Ulf Agné känner sig som hemma i sin alldeles egna dragspelsfamilj.
– Det är som en liten familj som samlas, säger han.

Den 12–14 juni fylls Konga återigen av dragspelsmusik, husvagnar och gemenskap när spelmansstämman drar igång. Evenemanget, som hålls torsdag till lördag, samlar dragspelare och entusiaster från flera olika platser i Sverige, bland annat från Blekinge, Skåne, Halland och ända uppifrån Norrköping.

Kongaträffen har rötter långt tillbaka i tiden. Efter ett uppehåll återupplivades spelmansstämman 2017 när arrangören Ulf Agné gick med i Folketshus i Konga. Det har sedan dess blivit en årlig sommarträff för musik- och dragspelsälskare. I år arrangeras träffen för åttonde gången.

Under glansdagarna kunde platsen fyllas med upp till 150 husvagnar och husbilar i Konga och näst intill alla spelade dragspel. Nu ligger antalet deltagande fordon på runt 40–50, där många fortfarande spelar, medan andra följer med för gemenskapen.

Ulf Agné är en av dem som hänger med på grund av gemenskapen. Den som också vill njuta av dragspelsmusik är besökare varmt välkomna från klockan 13:30 på lördagen. Då bjuds det på scenframträdanden med dragspelsmusik inför flera hundra åskådare, följt av spontana spelningar runt om på området. Vid fint väder spelas det utomhus, men vid regn flyttar festligheterna in i Konga Folkets Hus.

– Det är som en liten familj som samlas. Även om antalet deltagare minskat, är stämningen mycket bra, säger Ulf Agné.

Trenden är dock tydlig, intresset bland unga har dalat. I Tingsryd finns knappt några yngre dragspelare kvar, den yngsta är i 30-årsåldern. Behovet av utbildning och återväxt är stort om spelmanskulturen ska leva vidare, men enligt arrangören är det svårt att starta upp något lokalt.

– Det finns en utmaning i att föra vidare dragspelstraditionen till nya generationer. I Konga har det länge saknats personer som vill eller kan lära ut. För några år sedan fanns det visserligen en som kunde visa en del, men i dag är det tunt med sådana resurser.

– Det är svårt det här. Man hade behövt mer utbildning kring dragspel, men det finns inte lärare lika lättillgängligt som förr, säger Ulf Agné.

Trots att intresset för spelmansstämmor minskat bland den yngre generationen ser Ulf Agné lika mycket fram emot träffen i Konga som alltid. För honom handlar det om mer än bara musiken, det är gemenskapen som betyder mest.

Stämningen, mötena och ljudet av dragspel som fyller luften och skapar en unik känsla av samhörighet. Det är därför Ulf fortsätter att arrangera evenemanget år efter år. Så länge det kommer folk, finns det en anledning att fortsätta, menar han.

Cornelia Nilsson