Oro för låga vattennivåer i Åsnen – ”Det är en katastrof för sjön”

Av Cornelia Nilsson

ÅSNEN. Åsnen har nu nått nivåer strax under sänkningsgränsen på +138,00 meter över havet. Detta väcker oro och frustration från yrkesfiskare och fiskevårdsföreningen som menar att situationen borde ses över. Länsstyrelsen försvarar besluten som en nödvändig balansgång mellan Åsnen och Mörrumsån.

De ovanligt låga vattennivåerna i Åsnen väcker stark frustration bland yrkesfiskare och fiskevårdsföreningen. Farleder som tidigare varit säkra är nu fyllda av blottade stenar och oron växer för sjöns långsiktiga ekosystem.

– Alltså detta är en katastrof. Strandområdena är sjöns mest produktiva delar. När de torrläggs dör insekterna, småfisken förlorar sin föda och rovfisken blir utan byten. Fortsätter det här kommer fisket försämras, och det påverkar både oss yrkesfiskare, sportfisket och turismen i hela kommunen, säger yrkesfiskaren Christer Påhlsson.

Han menar att regleringen av Åsnen styrs alltför ensidigt med fokus på vattenkraften och Mörrumsån nedströms.

– Det är vansinne att vi tvingas släppa vatten när vi själva knappt har något kvar i sjön. Andra vattendrag norr om oss stänger när nivåerna blir låga, men vi fortsätter att tappa. Politikerna måste se till att vi kan hålla kvar mer vatten under vintern och våren, annars riskerar hela sjöns framtid, säger Påhlsson.

I ett öppet brev från Åsnens Fiskevårdsområdesförening menar dem att bestämmelser kring tappningen borde omprövas eftersom låga vattennivåer skadar sjöns ekosystem, orsakar erosion och hotar fiskbestånd, särskilt gäddan. I brevet framgår det att de vill att vattennivån bör höjas under vinter och vår för att skapa en ”vattenreserv” inför torra perioder.

Mikael Jeansson, ordförande i Åsnens fiskevårdsområdesförening, ser med oro på utvecklingen:

– Det är helt klart ovanligt låga nivåer, och jag är rädd för att det blir värre än 2018 som var det värsta året sedan den nuvarande vattendomen. Farleder som tidigare varit farbara är nu omöjliga att ta sig fram i, och många båtägare väljer att stanna på land av rädsla för att köra på sten. Vi behöver hushålla bättre med vattnet och se över hela systemet, säger han.

Länsstyrelsen: ”Vi följer situationen noggrant”

På Länsstyrelsen i Kronobergs län är man väl medveten om situationen. Patrik Larsson, samordnare inom vattenverksamhet, förklarar att prognoserna för nederbörd sträcker sig ungefär tio dagar framåt, vilket gör framtiden osäker. Endast vid en mycket torr höst finns risk för nivåer liknande 2018.

– Vi har full förståelse för oron. Situationen är besvärlig både för de som bor och verkar vid Åsnen och för djurlivet i sjön. Därför har vi under sommaren fattat två särskilda beslut om att minska tappningen till Mörrumsån, till och med under den minimitappning som egentligen gäller på 7 kubikmeter per sekund, säger Larsson.

– Vi måste väga intressena i både Åsnen och Mörrumsån. När tappningen blir för låg drabbas lax- och havsöringsbestånden hårt. Efter 2018 såg vi en halvering av beståndet i ån, vilket dröjde kvar med följdeffekter, säger han.

Det finns en vattendom som reglerar hur Åsnen får tappas och hur vattennivåerna ska hanteras. Domen anger bland annat sänkningsgräns, +138,00 meter över havet, och att det ska finnas en minimitappning på 7 m³/s till Mörrumsån. Sänkningsgränsen innebär att sjön inte bör sänkas under den nivån vid reglering. Men det är inte en absolut minimigräns som stoppar allt vattenutsläpp, utan mer en riktpunkt för var gränsen går för normalt reglerat vattenstånd.

– I vattendomen finns en möjlighet att ta särskilda beslut när vattennivån riskerar att gå under sänkningsgränsen, och det är precis det vi gjort i år. Men det är en svår balansgång, för både Åsnen och Mörrumsån lider skada under torkperioder, förklarar Larsson.

Det öppna brevet från Åsnens Fiskevårdsområdesförening är en uppmaning till Länsstyrelsen att ta ett större, mer långsiktigt ansvar för hur Åsnen regleras med fokus på miljö, ekosystem och framtida vattenförsörjning snarare än enbart nuvarande tappningsrutiner. Att helt lägga om regleringen, som Påhlsson och Jeansson förespråkar, är enligt Länsstyrelsen inte enkelt.

– Vi har utrett alternativen och konstaterat att vinsterna av en sådan förändring är små. Däremot ser vi en större potential i att samordna regleringen av hela vattensystemet uppströms. Klimatförändringarna har onekligen förändrat klimatet och vi ser att den här typen av torka blir allt vanligare, vilket gör att vi kan finnas skäl att se över regleringen på nytt i framtiden, säger Larsson.

Frustrationen bland boende och verksamma runt Åsnen växer, samtidigt som Länsstyrelsen framhåller att man redan vidtagit åtgärder inom de juridiska ramarna. För många blir frågan både en miljöfråga och en överlevnadsfråga för lokalsamhället.

– Fortsätter det här riskerar det att förstöra för både fisket, turismen och kommunens inkomster, säger Christer Påhlsson.

Fakta om regleringen av Åsnen och tappningen till Mörrumsån:

- Vatten från Åsnen går uteslutande till Mörrumsån.

- Minimitappningen från Åsnen till Mörrumsån är 7 kubikmeter per sekund till.

- 13 juni 2025 togs beslut om avsteg från tappningen, när nivåerna i Åsnen låg på +138,35. I augusti sänktes tappningen ytterligare till 5 kubikmeter per sekund på grund av det låga vattenståndet i Åsnen.

- Sänkningsgräns för Åsnen är +138,00 meter över havet, vilket underskreds 26 augusti 2025, trots åtgärder som vidtagits.

- Lägsta nivån under torkan 2018 var circa 12–13 cm lägre än 2025 års nivå i nuläget.

- Vattendomen som ligger till grund för regleringen av Åsnen är DVA 58/1982, VA 3/1979 där staten sökte tillstånd genom Kammarkollegiet.

- Minimitappning (7 kubikmeter per sekund) behövs för att skydda lax- och havsöringsbestånd i Mörrumsån. Vid en lägre tappning riskerar reproduktionslokaler att torrläggas. 2018 sänktes tappningen något lägre än 5 kubikmeter per sekund, vilket ledde till en halvering av lax- och havsöringens bestånd i mörrumsån.

- Även Åsnen påverkas av låga vattennivåer: djurliv, båtliv, jordbruk och boende drabbas.

- I tillståndsprocessen för olika tappningsalternativ gjordes en över tio år lång utredning för att väga samman intressena i både Åsnen och Mörrumsån, där man bedömde allt från vassutbredning, fågelliv, fiske och jordbruk i Åsnen till fisk- och musselbestånd samt vattenkraftens ersättningsfrågor i Mörrumsån.

Patrik Larsson, samordnare inom vattenverksamhet. Foto: Länstyrelsen