”Allvarligaste världsläget i modern tid” - Eleverna informerades om värnplikten under beredskapsveckan

Av Cornelia Nilsson

TINGSRYD. När Försvarsmakten steg in på Wasaskolan under beredskapsveckan informerades eleverna om värnplikten. De upplystes om att mönstring i slutändan handlar om att förbereda unga människor för krig, en verklighet som kan kännas avlägsen.

Under beredskapsveckan, vecka 39, gästades Wasaskolan i Tingsryd av Försvarsmakten. Syftet var att informera eleverna om mönstring och värnplikt. Samtidigt fylls nyhetsflödet av rapporter om krig och oro i omvärlden. Sedan Sverige gick med i Nato 2024 gäller också en ny verklighet. Landet är inte bara skyldigt att försvara sig självt vid ett angrepp, utan även att bistå andra medlemsländer om de blir attackerade. Men hur medvetna är egentligen ungdomarna om att värnplikten ytterst handlar om att förbereda sig för krig?

Värnplikten låg vilande mellan 2010 och 2017, men återinfördes den 1 juli 2017. I dag är värnplikten en allmän och könsneutral plikt för både män och kvinnor. Den innehåller mönstring och att genomgå en grundläggande militär utbildning från det år man fyller 18. Efter värnplikten blir man krigsplaserad och blir en del av totalförsvaret.

Det var Karl Lindsten och Freja Haraldsson från Försvarsmakten höll föreläsningen på Wasaskolan.

– Vi vill sprida information så att ungdomarna vet vilka skyldigheter de har och så att det inte kommer som en chock. Man behöver inte vara intresserad av Försvarsmakten för att kallas till mönstring. På ett sätt tvingas de in i processen, och då har vi ett ansvar att ge eleverna i tvåan den information de behöver för att känna sig förberedda, säger Karl Lindsten.

Hur allvarligt är världsläget?

– Det är det allvarligaste vi upplevt i modern tid, säger Karl Lindsten.

Båda konstaterar att det kan vara svårt för ungdomarna att ta in att de under värnplikten förbereds på krig.

– Jag tror inte att det riktigt går in. Jag förstod det inte själv när jag var i deras ålder, och gör knappt det nu heller, säger Freja Haraldsson.

Föreläsarna menar att många elever ändå upplever en trygghet i att veta vad som förväntas av dem, även om det i värsta fall innebär att gå ut i strid. Ovisshet skapar större oro än själva plikten. Därför handlar informationen om att klargöra skyldigheterna, men utan att skrämma.

En av eleverna på Wasaskolan som redan bestämt sig för att göra värnplikten är Axel Loeb, som går tredje året på hockeygymnasiet. Den 3 augusti 2026 rycker han in.

– Jag vill göra värnplikten för att jag känner en stark känsla för nationen. Det är viktigt både för vårt lands skull, men också för att kunna försvara våra grannländer, säger han.

För Axel Loeb är det självklart att bidra. Han ser värnplikten som nödvändig i ett osäkert geopolitiskt läge och ser fram emot disciplinen och ansvarstagandet.

Men långt ifrån alla tänker på samma sätt. Jack Johansson, som också går i trean på hockeygymnasiet vill inte göra lumpen eftersom han vill fokusera på sporten.

– Jag vill helst spela hockey nu. Om man missar ett år är det svårt att komma tillbaka. Men längre fram hade det nog varit nyttigt och kul, säger han.

Samtidigt understryker han att han är beredd att ställa upp ”om det krisar”, men just nu är hockeyn prioriterad.

Svårt att föreställa sig krig

Även hockeykillarna Carl Rasmusson, Fabian Nilsson och Hugo Yngsell i årskurs två beskriver lumpen som intressant, men som något de kan tänka sig först senare i livet. De bekräftar föreläsarnas bild av att unga har svårt att förstå att de faktiskt förbereds för krig.

– Det är svårt att tänka sig krig, man har ju aldrig upplevt det, säger Fabian Nilsson.

– Men det är klart att det är viktigt för framtiden. Det handlar om våra barns framtid, fyller Hugo Yngsell i.

Fabian Nilsson reflekterar också över skillnaden mellan generationerna:

– Jag tror att engagemanget för att försvara Sverige är sämre i dag. Pappas generation hade föräldrar som varit med om världskrig, och då var värnplikten obligatorisk. Man kände att det inte fick hända igen, och det gav motivation. Vi har inte upplevt något liknande och då blir det svårare att känna samma engagemang.

Både elever och lärare lyfter vikten av information. Många ungdomar känner inte till att det går att skjuta upp värnplikten, eller att ersättningen kan bli relativt stor.

– I framtiden kanske jag skulle kunna tänka mig att göra värnplikten, säger Carl Rasmusson.

Besöket på Wasaskolan visar att ungdomarna både lockas och tvekar inför värnplikten, men framför allt att de behöver tydlig information för att förstå vad den innebär.

Cornelia Nilsson

Hockeykillarna Carl Rasmusson, Hugo Yngsell och Fabian Nilsson i årskurs två beskriver lumpen som intressant. Foto: Cornelia Nilsson

Karl Lindsten och Freja Haraldsson föreläste om vad bland annat mönstring och värnplikt innebär. Foto: Cornelia Nilsson

Smedin, beredskaps- och säkerhetssamordnare i Tingsryds kommun tillsammans med Karl Lindsten och Freja Haraldsson som föreläste för eleverna i årskurs två på Wasaskolan under beredskapsveckan. Foto: Cornelia Nilsson