Osynlig gas hotar hälsan – nu tar FMSAB upp kampen mot radon

Av Josefin Petersson

MOHEDA. Trots att radon är en av våra mest förbisedda hälsorisker har många svenska byggnader aldrig fått sina radonhalter kontrollerade. Under den första Nationella Radonveckan har Svensk Radonförening, myndigheter och företag över hela landet samarbetat för att öka medvetenheten. Fukt och Mögelsanering AB i Mohedas ägare Petter Ragnarsson har nyligen utbildat sig inom radonmätning och vill bidra till att fler får säkra hem.

Radon är en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer. Trots den allvarliga hälsorisken är kunskapen fortfarande låg och i många byggnader har radonhalten aldrig kontrollerats. Under veckans gång har Svensk Radonförenings medlemmar, partners och myndigheter samverkat i olika informationsinsatser, mätkampanjer och rådgivning.

– Radon är en osynlig risk i hemmet, men det finns konkreta åtgärder som fungerar. Under Nationella Radonveckan vill vi sätta extra fokus på att alla, både privatpersoner, fastighetsägare, arbetsgivare och skolor, ska ta reda på sina värden och agera vid behov, säger Dag Sedin, ordförande för Svensk Radonförening.

Radon är en radioaktiv gas som verken syns eller luktar, Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller och bildar strålning.

Petter Ragnarsson, ägare till Fukt och Mögelsanering AB i Moheda har nyligen gått en radonutbildning och kommer under hösten att börja med radonmätningar.

– Jag ville utveckla mig och företaget då vi jobbar för ett friskare hem då kompletterar Radon oss väl i verksamheten. Radon är en osynlig gas som måste mätas med speciella mätare och det är mycket formler och matematik så ska man skriva tentamen så måste man vara hel skärpt och man har två år på sig att skriva tentamen annars får man börja om. Jag valde att skriva direkt när man var varm i kläderna, berättar Petter Ragnarsson.

För att upptäcka radon krävs mätningar.

– Det rekommenderas att man gör det vart tionde år eller efter en renovering av fastigheten, till exempel fönsterbyte eller andra förtätande åtgärder. Vid uppförande av nybyggnation är det dock krav på att mäta radon och påvisa ett mätvärde som understiger gränsvärdet för att kunna erhålla slutbevis. Efter mätningar och undersökningar så tas en åtgärdsplan fram, det kan vara markradon och då kan man till exempel sätta en radonsug som suger ett undertryck under husets platta. Har man blåbetong som var vanligt mellan 50- till slutet 70-talet kan man titta på olika former av ventilation i huset, berättar Petter Ragnarsson.

Initiativet med den första Nationella Radonveckan ser Petter Ragnarsson positivt på och som ett steg i rätt riktning.

– I grund och botten en jätteviktig vecka då det handlar om vårt mående det är cirka 500 lungcancerfall om året alltså näst störst efter rökning som är den största, samt att det är så många som inte vet att man behöver mäta regelbundet. Det är en vecka för att öka allmänhetens kunskap om radonets risker, uppmana till regelbunden mätning och egenkontroll, för att visa att radonproblem går att åtgärda och för att lyfta behovet av radonsäker nybyggnation, avslutar Petter Ragnarsson.

Josefin Petersson