Christina är först in på Tingsbacken

Av Josefin Petersson

ALVESTA. Efter många år i Tingshuset har Christina ”Cin” Wiberg nu blivit den allra första hyresgästen att flytta in i Alvestas nya trygghetsboende, Tingsbacken Trygga hem. Med flyttkartonger längs väggarna och kvällssolen på balkongen ser hon fram emot ett nytt kapitel, med ljus, trygghet och gemenskap.

Det är flyttkaos i den nya lägenheten, men Christina ”Cin” Wiberg tar det med ro. Efter flera flyttar genom livet har hon lärt sig att inte stressa.

– Man får ta en bit i taget. Det är ingen idé att jäkta, man måste få det färdigt i sin egen takt, säger hon med ett leende.

Christina har bott de senaste fyra och ett halvt åren i Tingshuset i Alvesta, men när planerna på trygghetsboendet Tingsbacken tog form väcktes intresset direkt.

– Jag visste att jag ville flytta hit, men bara om jag fick just den lägenheten och det fick jag faktiskt, berättar hon.

Hon syftar på en trea på andra våningen, den med kvällssol, utsikt och stor balkong.

– Jag ville komma upp en bit från backen och ha mycket ljus. Jag var inne och tittade på en annan trea, men den låg åt fel håll. Den här hade allt, både morgonsol, kvällssol och en stor, luftig balkong. Det var den bästa lägenheten, tycker jag. I Tingshuset fanns varken balkong eller uteplats. Jag åker till Öland hela somrarna, men man vet inte hur länge man kan köra bil. Då vill man kunna gå ut på sin egen balkong, vädra kläderna och njuta av solen, berättar Christina.

När beskedet kom blev hon både förvånad och glad.

– Jag trodde att jag hade anmält mig för sent, datorn krånglade och jag satt på Öland, men morgonen efter kom ett sms, Grattis, du har fått den lägenhet du önskade. Jag kunde knappt tro det. Allt gick på ett dygn. Jag blev så otroligt lättad, det var precis den jag ville ha, berättar hon.

Att vara den första som flyttar in känns både speciellt och lite högtidligt.

– Det är märkligt att veta att man sover första natten ensam i ett helt nytt hus, berättar Christina.

Christina, som arbetat hela sitt liv inom vård och äldreomsorg, tycker att kommunen tagit ett viktigt steg.

– Varje kommun med självaktning bör kunna erbjuda ett trygghetsboende. Alla vill inte flytta till äldreboende, det här är ett fint mellanting, säger hon.

Hon hoppas att fler ska våga ta steget, även om det kan vara svårt att lämna sitt gamla hem.

– Jag hade tur när jag sålde mitt hus innan Tingshuset, men för många sitter känslorna djupt. Det är ju inte bara ett hus man lämnar, utan ett helt liv, säger Christina.

Nu väntar en vår av uppackning, nya grannar och små justeringar i inredningen.

– Beslutet är helt rätt, det vet jag. Nu handlar det bara om att bo in sig, avslutar Christina och ler.

Josefin Petersson