Bröderna som fortsätter göra skillnad – från FN-tjänst till livsviktig insamling för utsatta flickor i Kongo

Av Josefin Petersson

KULL/ALVESTA. Bröderna Lennart och Tommy Turesson tjänstgjorde för FN på 60- och 70-talet. Idag är de medlemmar i föreningen Veteranerna Kronoberg, där de just nu samlar in pengar till utsatta flickor i Kongo, genom att sälja egentillverkade plaketter till andra FN Veteraner.

När Lennart och Tommy Turesson berätta om sina år i FN-tjänst förändras stämningen i rummet. För en stund dras tiden bakåt, till 60- och 70-talets Cypern, Egypten och Mellanöstern. Till en tid präglad av både äventyrslust och en skoningslös verklighet.

– Man var lite äventyrslysten, men i grunden handlade det om att vilja hjälpa till, att försöka få ner konflikter så folk kunde leva normalt, berättar Lennart.

Lennart gjorde sin första mission 1967. Därefter följde flera uppdrag, bland annat en period på Cypern och en i Mellanöstern.

Tommy kom efter och gjorde FN tjänstgöring även han. 1973 befann han sig plötsligt mitt i efterspelet av Oktoberkriget.

– Vi visste ju inte riktigt vad vi skulle in i, det skulle vara stillestånd, men det small ju hela tiden, berättar Tommy.

Bröderna hamnade till slut till och med på samma pluton.

– Direkt när jag anlänt och stod i en kö för att kvittera ut vapen och ammunition såg jag Tommy komma gående med raska steg i ett annat ärende. Jag ropade hans namn högt, han reagerade med förvåning över att se mig där, berättar Lennart och ler.

– Jag hoppade verkligen till, jag var helt ovetandes om att Lennart sökt ner och jag blev så snopen, berättar Tommy och skrattar.

Upplevelserna utomlands satte spår, men hemma var de svåra att prata om.

– Ingen förstod, det gjorde att man lade locket på. Det gick inte att förklara för folk vad man varit med om, berättar Lennart.

Det är därför veteranföreningen i Växjö blivit så viktig.

– Det är som att kliva in i en familj, alla vet vad du pratar om, du behöver inte förklara, berättar Tommy.

För ungefär ett halvår sedan tyckte bröderna att det var synd att FN veteranerna inte hade sitt emblem på minnesstenen i Musieparken, detta gjorde att bröderna tog det i egna händer.

– Då tänkte vi, det här får vi fixa själva, vi gjorde en första sköld och satte den lite diskret vid stenen, berättar Lennart.

Plaketterna blev startskottet för något större, hur de kunde hjälpa till att samla in pengar till projektet Save a girl. Pengarna från försäljningen går oavkortat till projektet som är kopplat till Panzisjukhuset i Kongo, där dr Denis Mukwege, mottagare av Nobels fredspris, vårdar flickor som utsatts för brutala sexuella övergrepp i krigszoner. Det var en medlem i veteranföreningen som väckte frågan, hon hade själv arbetat i Kongo.

– Hon berättade om flickor på tio, tolv, tretton, fjorton år som utsätts som en del av krigsföringen. Vi kände direkt, det här ska vi hjälpa till med, berättar Tommy.

För att förverkliga idén behövdes metall, laser och precision. Där kom Maskinarbeten i Alvesta in. De laserskurna FN-emblemen monteras sedan på träställningar som Lennart snickrar för hand.

– Jag hade kontakter kvar på Maskinarbeten och de ställde upp direkt. Det kostade oss inte en krona, så varenda krona vi får in kan gå till projektet, berättar Tommy.

Kostnaden för att rehabilitera en flicka i Kongo är ungefär 8 000 kronor per månad.

– Jämfört med vad liknande vård skulle kosta i Sverige är det småpengar och här går allt direkt dit, ingen administration och inget mellanhandsstrul, berättar Lennart.

Projektet är bara ett drygt halvår gammalt, men de har redan samlat ihop drygt 48 000 kronor totalt. Brödernas försäljning av plaketter har samlat in drygt 6 000 kronor, målet är att samla in 8 000 minst, så det räcker till en flickas rehabilitering.

Trots att det är över femtio år sedan de bar FN:s blå basker, är båda överens om att FN tjänstgöringen var oerhört viktig för dem båda på många plan.

– Jag ångrar inte ett dugg att jag åkte ut, man fick en enorm erfarenhet av hur världen är, berättar Lennart.

Tommy fyller i sin brors ord.

– Det var också ett kamratskap som inte går att beskriva för någon som inte varit där och som varit med om samma, avslutar Tommy.

Josefin Petersson