Växjös själ finns vid Östrabobacken och Norrtull

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Om det är någonstans man kan hitta Växjös själ så är det vid Östrabobacken och Norrtull - ett unikt område med en kulturmiljö som är av riksintresse.
- Här finns jättestora kulturhistoriska värden. Det här är en del av Växjös folksjäl och en viktig mötesplats, förklarar Veronica Trygg, byggnadsantikvarie vid länsstyrelsen.

Förra tisdagen arrangerades Kulturmiljödagen i Växjö av Länsstyrelsen Kronoberg med fokus på ett levande kulturarv och kulturmiljöns betydelse i Kronoberg. Det är en dag som hålls varje år med föreläsningar i Växjö konserthus och med stadsvandringar.

En av stadsvandringarna hade rubriken ”Land möter stad - kulturmiljö av riksintresse vid Östrabobacken”.

Den leddes av Veronica Trygg, byggnadsantikvarie vid kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Kronobergs län. Hon pekade på att det finns en tydlig gräns där staden övergår direkt i öppen landsbygd vid backen till biskopssätet Östrabo.

Den barriären har funnits där sedan tidig medeltid. Då markerade den åtskillnaden mellan borgerskapets stadsbebygglesde och kyrkans marker.

Området vid Östrabo är en kulturmiljö av riksintresse. Det innebär att det är en miljö som berättar om landets kulturhistoria genom att den går att läsa och uppleva i dagens landskap.

Här finns kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan, Gamla gymnasiet Karolinerhuset och andra skolbyggnader som Norrtullskolan och biskopsgården Östrabo.

- Det är ett unikt område och länsstyrelsen bevakar att kommunen tar hänsyn till riksintresset här, förklarar Veronica Trygg.

- Vi har signalerat till Växjö kommun att den här platsen inte tål så mycket mer. Man kan bygga här, men då måste man göra det med omtanke och det får inte skada riksintresset.

- När man har byggt hus här har man tagit hänsyn till platsen. Området har inte förändrats jättemycket på 1000 år. Fortfarande är det en öppen yta och man kan känna av landskapet som det var för 1000 år sedan.

Där Norrtullskolan ligger idag fanns biskopsgården i Växjö förr.

Gatan som då gick från domkyrkan till biskopsgården hette Biskopsgatan, den som numera heter Skolgatan.

I slutet av 1700-talet flyttades biskopsgården till Östrabo. Den byggdes i gustaviansk stil 1792-1796, medan nuvarande Norrtullskolan uppfördes 1859 i nygotisk stil inspirerad av Växjö domkyrkas dåvarande utseende.

- Det kan vara en skröna, men det sägs att det ska vara en siktlinje som inte får brytas där biskopen ska kunna se från biskopsgården på Östrabo till Karolinerhuset vid domkyrkan, berättar Veronica Trygg.

Östrabobacken har blivit en mötesplats för Växjöbor. Här finns koloniområde för privatpersoner, servering på sommaren och restauranger i Växjö har egna odlingar med grönsaker i backen.

- Vad betyder den här platsen för Växjöborna? Vi underskattar det. Östrabobacken är en del av Växjös själ.

- Men hur tar man sig an platsen utan att förändra den? Hur stärker och berikar man den?

- Det är så stora upplevelsevärden att bygga vidare på i området, men det är en utmaning att jobba vidare med de här värdena, konstaterar Veronica Trygg.

Hans Nilsson

- Området har inte förändrats jättemycket på 1000 år. Fortfarande är det en öppen yta och man kan känna av landskapet som det var för 1000 år sedan. säger Veronica Trygg, byggnadsantikvarie vid länsstyrelsen. Foto: Hans Nilsson

I slutet av 1700-talet flyttades biskopsgården till Östrabo. Den byggdes i gustaviansk stil 1792-1796. Foto: Hans Nilsson

Östrabobacken med biskopsgården kan man se från Nygatan. Foto: Hans Nilsson

Det gamla gymnasiet i Växjö, Karolinerhuset. Foto: Hans Nilsson

Växjö domkyrka. Foto: Hans Nilsson

Östrabobacken har blivit en mötesplats för Växjöbor. Här finns bland annat koloniområde för privatpersoner. Foto: Hans Nilsson

På sommaren är det servering i Östrabobacken och restauranger i Växjö har egna odlingar med grönsaker i backen. Foto: Hans Nilsson

Norrtullskolan uppfördes 1859 i nygotisk stil inspirerad av Växjö domkyrkas dåvarande utseende. Här låg biskopsgården förr. Foto: Hans Nilsson

Vad gör Växjö stad till riksintresse?
Motivering:
- Stifts- och residensstad av medeltida ursprung med dominerande domkyrkoområde och successivt framvuxen rutnätsplan som speglar stadsutvecklingen under 1600- och 1800- talen. (Skolstad).
Uttryck för riksintresset:
- Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan, Gamla gymnasiet och andra skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med staden samt före detta domprostgården.
- 1600-talsstaden med gatunätets grunddrag, tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten.
- Senempirestadens utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-talets esplanadstad med tillväxt mot söder, väster och norr.
- Fondbyggnader som markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser, utblickar, parker och grönstråk.
- Offentliga byggnader och annan bebyggelse som hör samman med förvaltningsstaden.
- Gamla infartsvägar och stadens direkta övergången i öppen landsbygd åt öster. Offentliga byggnader, parker och järnvägsområdet.


Vad är en kulturmiljö av riksintresse?
- Kulturmiljöer av riksintresse är miljöer som berättar om landets kulturhistoria genom att den går att läsa och uppleva i dagens landskap.
- Kulturmiljöer av riksintresse ska representera hela landets historia, från förhistorisk tid till nutid.
- Det är komplexa och sammanhängande miljöer som speglar samhällets utveckling, människans förhållande till naturresurserna, olika tiders estetiska ideal och sociala, tekniska och ekonomiska förutsättningar.
- Det finns runt 1 450 riksintressen i hela Sverige och 34 i Kronobergs län.
- Riksintressena regleras i miljöbalken och de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön.
- Bestämmelserna ska tillämpas vid beslut om användning av mark- och vattenområden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken
- Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur allmänna intressen ska tillgodoses i den kommunala planeringen.
- Länsstyrelsen har tillsyn över att bestämmelserna följs i den kommunala fysiska planeringen, och ska tillhandahålla de underlag som behövs för att kommunen ska kunna göra en god bedömning.
- Verksamhetsutövare ansvarar för att en tilltänkt åtgärd inte påtagligt skadar en kulturmiljö av riksintresse.