Växjö kommun arbetar på en plan för krig och krigsflyktingar

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Om Växjö skulle bli skådeplats för krig eller ta emot krigsflyktingar - har kommunen en beredskap för det?
- Det är en högt prioriterad fråga. Vi pratar mycket om det civila försvaret, det är en fråga som ständigt är uppe i koncernledningen, säger Marcus Holmqvist, säkerhetschef på Växjö kommun.

Den före detta stridspiloten Max Villman i Växjö säger att han inte utesluter ett scenario där Växjö kan bli skådeplats för krig.
En militär operation i Baltikum där Ryssland intar Gotland och försöker slå ut marinbasen i Karlskrona och flyget i Kallinge.

Flygplatsen i Öjaby kan då användas som Natobas och bli ett militärt mål för Ryssland. Karlskrona och Ronneby skulle evakueras och Växjö får då ta emot människor både därifrån och flyktingar från Baltikum och Finland.
- Har Växjö kommun en förberedelse för en sådan situation? undrar Max Willman.
Säkerhetschefen i Växjö kommun, Marcus Holmqvist, tycker att man är på god väg i det arbetet, men att mycket återstår.

Personal i kommunen har krigsplacerats, man arbetar med planeringen för det civila försvaret och tittar på var behoven kommer att finnas.
- Vi har en bra grund att stå på som kan utvecklas och förbättras, men vi har jobbat mycket med det civila försvaret i kommunen i några år nu, säger Marcus Holmqvist.
- Det pågår mycket arbete i kommunen, regionen och länsstyrelsen med den civila förvarsplaneringen. Men det är ett långsiktigt arbete.
Det råder sekretess kring många av de här frågorna, påpekar Marcus Holmqvist.
Han kan inte prata offentligt om var ledningsplatser finns planerade i kommunen till exempel, eftersom de kan bli militära mål.
- Men om Sverige hamnar i krig skulle en annan lagstiftning träda ikraft som underlättar för att ta över fastigheter bland annat, säger han.
Växjö kommun har samarbetat med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI kring krigssituationer.
- Vi har tagit hjälp av FOI med att göra bedömningar av riskavstånd vid ett luftanfall i Växjö om robotar slår ned nära viktiga byggnader och hur mycket skador det kan bli på de byggnaderna, berättar Marcus Holmqvist.

Men det man mest har utgått ifrån, och som till viss del kan likna en krigssituation, är en olycka i kärnkraftverket i Oskarshamn.
- Folk kommer ta sig från det området. Hur många kan vi ta emot i Växjö? Hur utvecklar vi möjligheten att ta emot folk?
- Vi har utsedda fastigheter vid en kärnkraftsolycka. Det är de tre gymnasieskolorna Teknikum, Katedral och Kungsmad och Teleborgshallen och Araby Park Arena som kommer att användas.
- Men vid ett krig skulle det bli ett mycket högre antal människor som kommer hit och då blir inte de fastigheterna aktuella eftersom skolorna kanske ska bedrivas även i krigstid.

Under kalla kriget hade man enorma beredskapslager. Nu måste man bygga upp dem igen.
- Det arbetet har påbörjats, men vi är långt ifrån klara. För det nationella systemet måste förbättras med läkemedelslager och livsmedelslager, klargör Marcus Holmqvist.

I Växjö kommun är det tre personer plus Marcus Holmqvist som chef som enbart jobbar med att samordna och utveckla krisberedskap och civilt försvar.
- För sex år sedan när jag började på Växjö kommun var det två och jag. Utbyggnaden av totalförsvaret har drivit på utvecklingen, det är ett helt annat driv för kommunen och regionen i den här frågan nu, säger han.



hans nilsson