Nytt team ska stötta personer med utåtagerande beteende

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Ett nytt team i Region Kronoberg har startats av habiliteringen och psykiatrin. Uppgiften blir att stötta och hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning som ibland får svåra utåtagerande beteenden, ofta utan att omgivningen förstår varför.
Målet är att patienten ska få en lugnare och mer fungerande vardag.

- Om vi hittar orsaken till det förändrade beteendet har vi en möjlighet att hjälpa patienten på andra sätt än med lugnande medicin, medicin som dessutom ofta har egna biverkningar och ogynnsamma effekter, säger Sebastian Eriksson, distriktsläkare inom vuxenhabiliteringen, som ingår i teamet.

Det som visar sig i aggressivitet, oro eller självskadebeteende kan bero på bakomliggande orsaker.

Habiliteringen och psykiatrin i Region Kronoberg startade sommaren 2025 ett gemensamt VUB-team för att bättre kunna utreda och behandla dessa patienter.

Sedan dess tar man emot en ny patient i månaden.

VUB står för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och svåra problemskapande eller utmanande beteenden.

Det är personer som inte själva kan berätta om de har ont eller mår dåligt.

- Ett utåtagerande beteende kan bero på allt ifrån under- eller överstimulans, tandvärk, förstoppning, oro, epileptisk aktivitet, klimakteriebesvär eller biverkningar av läkemedel, säger Sebastian Eriksson.

VUB-teamet ska försöka hitta orsaken till förändringarna i beteendet och sedan hjälpa patienten på andra sätt än med lugnande medicin.

Arbetssättet bygger på erfarenheter från Skåne, där liknande team funnits under längre tid.

De patienter som VUB-teamet träffar är ofta boende på kommunala omsorgsboenden. De har vårdkontakter med både primärvården, habiliteringen och ibland psykiatrin.

Men det saknas ofta en sammanhållen uppföljning av patienten.

Det kan däremot VUB-teamet kan erbjuda. I teamet arbetar flera professioner ihop över verksamhetsgränserna mellan psykiatri och habilitering. Till exempel psykologer, habiliteringens läkare och psykiater.

I det medicinska arbetet är en nyckel att man tillsammans ser över både kroppsliga och psykiatriska besvär.

För det mesta kommer patienterna till teamet om ett beteende kraftigt har förändrats eller försämrats.

Teamet följer patienten under ett år. Personalen på boendet dokumenterar hur patienten mår och fungerar över dygnet.

- Kartläggningen hjälper oss i teamet att se mönster som annars kan vara svåra att upptäcka. Det kan handla om att problemen uppstår vid vissa tidpunkter, i vissa miljöer eller i samband med särskilda situationer som personalbyte eller måltider, säger psykolog Karin Kamp, som arbetar på vuxenhabiliteringen och är en del av VUB-teamet.

Vårdpersonalen dokumenterar varje timme om patienten är orolig eller lugn i kartläggningen.

Det tar en del tid, men det är en metod som uppskattas av personalen:

- Att arbeta nära en person som har ett utåtagerande beteende kan väcka mycket känslor i en personalgrupp. Kartläggningen ger både oss och personal runt personen möjlighet att förstå beteendet bättre. Vi kan börja arbeta tillsammans för att förstå och bemöta personens behov bättre, säger psykolog Anna Montén, vuxenhabiliteringen.

En annan central del av arbetet är genomgång av läkemedel.

När situationen varit akut har många patienter under lång tid fått flera olika läkemedel insatta.

I de flesta fall har VUB-teamet kunnat minska mängden läkemedel eller byta till mer lämpliga alternativ.

- Ofta har mediciner satts in för att lösa ett akut problem, men sedan blivit kvar under lång tid, säger Sebastian Eriksson.

Arbetssättet är fortfarande ganska ovanligt utanför de större regionerna.

I Kronoberg kommer det att följas upp genom utvärderingar.

- Vi organiserar oss kring en patientgrupp som själva inte kan uttrycka sin vilja. Arbetssättet är nytt, men vi har på kort tid sett resultat på att patienter blivit lugnare.

- Det skapar en bättre situation för både patienten och personerna runt patienten, förklarar Kristina Julin Nyquist, avdelningschef vuxenhabiliteringen.