VÄXJÖ 2025-5-16 KL. 19:30

Landshövdingen: "Det är tufft för många judar i Sverige idag”

Av Hans Nilsson

KRONOBERG. Landshövding Maria Arnholm i Kronoberg var nyligen inbjuden till Thessinska palatset i Stockholm för att fira och synliggöra den judiska kulturen.
För judar har det blivit värre efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023, påpekar hon.
- Det är fruktansvärt, men det är tufft för många judar i Sverige idag, säger Maria Arnholm.

Landshövdingen:
- Det är självklart att alla har rätt att leva fritt och tryggt i Sverige. Men jag har träffat flera judar som känt att de inte kan det. Vi ska inte acceptera att det är så här, säger Maria Arnholm. Foto: Henrik Palmberg.

Maria Arnholm har varit särskild utredare för att ta fram en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige - och för att judar i Sverige ska kunna leva öppet, tryggt och säkert.

Hennes förslag finns hos regeringskansliet.

Judar är en utsatt grupp i Växjö, i Kronoberg och i Sverige överhuvudtaget i dag.

Undersökningar visar att otryggheten över att leva med öppen judisk identitet under senare år har ökat bland judar i Sverige.

Många judar undviker av rädsla att utsättas för trakasserier att bära davidsstjärna eller kippa.

Judiska skolor, synagogor och andra institutioner måste ha omfattande säkerhetsarrangemang på grund av risken för våld.

Efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och Israels invasion av Gaza ökade anmälningarna om hatbrott mot judar med nära 50 procent.

- Jag fick mitt uppdrag som särskild utredare före den 7 oktober 2023. Det fanns en oro kring antisemitism i Sverige även innan det, säger Maria Arnholm och fortsätter:

- Men det har blivit ännu värre efter den 7 oktober 2023. Det är väldigt olyckligt. Judar i Sverige har ingen skuld för det Israel gör.

- Det är självklart att alla har rätt att leva fritt och tryggt i Sverige. Men jag har träffat flera judar som känt att de inte kan det. Vi ska inte acceptera att det är så här.

Det har funnits judar i Sverige sedan slutet av 1600-talet.

Men det var inte förrän 1775 som judar fick rätt att öppet leva och verka som judar i Sverige.

De var då de fick bosätta sig, bilda församling, anlägga begravningsplats och synagoga och installera en rabbin i Sverige.

Men det var först 1838 som judar och icke-judar fick lov att ingå äktenskap.

I år, 2025, firas jubileumsåret av 250 år av judiskt liv i Sverige i och med att det var 1775 judar fick rätt att öppet leva och verka som judar i Sverige.

Jubileumsåret uppmärksammas på flera sätt. Det samordnas av Judiska Centralrådet - en sammanslutning av de judiska församlingarna i Sverige.

I torsdags kväll i förra veckan var Maria Arnholm på Thessinska palatset i Stockholm när den judisk kulturen firades och synliggjordes.

Det var vikarierande landshövding i Stockholm, Claes Lindgren, som stod som värd för den judiska minoriteten, kommuner, myndigheter och politiker och landets landshövdingar.

- Det var ett tillfälle för oss att lyfta det judiska bidraget till det svenska kulturarvet och den judiska kulturen som en del av den svenska kulturen, säger Maria Arnholm.

hans nilsson




På bilden: Maria Arnholm, näst längst till höger, tillsammans med några landshövdingekollegor framför Thessinska palatset i Stockholm. Foto: Länsstyrelsen Stockholm.


Målen i förslaget till den nationella strategin
1. Judar i Sverige kan leva öppet, tryggt och säkert.
2. Det finns goda möjligheter att leva ett judiskt liv och att överföra judisk kultur och traditioner till barn och unga.
3. Det finns stärkt kunskap, utbildning och forskning om judiskt liv och i judiska studier.
4. Judisk kultur och svensk-judiskt kulturarv är mer synligt i det svenska samhället.
5. Det offentligas arbete med jiddisch är relevant och framåtsyftande.


Antisemitismen har ökat
- Antisemitismen försvagades i Sverige efter andra världskriget, men sedan millennieskiftet har den åter blivit mer framträdande.
- Antisemitismen märks främst i samband med att Israel-Palestinakonflikten eskalerar och övergått i krig.
- Särskilt märkbart blev det efter Hamas terrordåd i Israel den 7 oktober 2023 och under det påföljande Gazakriget.
Israels krigföring har mötts av en kraftfull antisemitisk reaktion.
- Kriget mellan Israel och Hamas har lett till en förstärkt hotbild mot judiska mål från både våldsbejakande islamister och våldsbejakande högerextremister, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning.
- Spridningen av hat och konspirationsteorier om judar i sociala medier har blivit omfattande.
Källa: Sveriges Museum om Förintelsen


SENASTE E-TIDNING

Fler E-tidningar

Fler E-tidningar

SENASTE I VÄXJÖ

Fler nyheter

MEST LÄSTA VÄXJÖ

Fler nyheter