Britt väver bilder av garn: ”Konsten har gett mig så mycket”

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Britt Larsson Hjelmberg i Växjö har varit barnflicka åt skådespelaren Samuel Fröler och tjenis med dåvarande kronprins Carl Gustaf som nu är Sveriges konung.
Men det hon är mest stolt över i sitt snart 81-åriga liv är textilkonsten hon har skapat.
- Konsten betyder så mycket för mig, särskilt nu när jag är ensam i livet, säger hon.

Britt Larsson Hjelmberg växte upp på en gård i en liten by mellan Ljungbyholm och Torsås i Kalmar län.

En händelse 1957 när hon var elva år kom att staka ut hennes bana i livet.

Ikea-katalogen damp ned i familjens brevlåda.

- Jag blev helt frälst på Ikea när jag såg möblerna och mattorna i katalogen, jag började drömma om Ikea. Så jag frågade min far om vi kunde åka till Älmhult och gå på Ikea, berättar Britt.

En lördag hösten 1957 gick bilfärden med Britt och hennes föräldrar till Älmhult för ett besök på det första Ikea-varuhuset.

- Så mycket mattor och möbler hade jag aldrig sett förut. Det var fantastiskt. Jag såg att det jobbade folk där också, det tände en gnista och ett hopp hos mig, minns hon.

Efter det här besöket kände Britt en stark lust att ge sig ut i världen. Hon ville inte stanna kvar på gården och i byn.

När hon var 14 år lämnade hon sin hemby och läste på husmodersskola i Nybro.

- Jag hade en vilja att bli någonting och komma ut i världen.

Hon tog sig till Sigtuna där hon fick jobb i köket på Svenska kyrkans lekmannaskola. Där utbildade hon sig inom storkök på Sigtuna Humanistiska Läroverk.

I Sigtuna träffade hon ofta på dåvarande kronprins Carl Gustaf, som är Sveriges konung sedan 1973.

Han är i samma ålder som Britt och började på Humanistiska läroverket i Sigtuna 1959.

Kronprinsen tillbringade sina tonår på internatskolan och tog studenten från reallinjen 1966.

Under sin skoltid bodde han på internatet Herrgården, minns Britt.

- Jag jobbade i köket på skolan och kronprinsen var ofta där.

- Vi blev förvånade när vi såg att han hjälpte till med att hämta mjölkkannor. Han åkte med i en lastbil som körde ut mjölken till elevhemmen.

- Vi brukade heja och prata med varandra. Kronprinsen var trevlig och positiv, en glad pojke, minns Britt.

I Sigtuna läste hon in skolbetyg i matematik, kemi, fysik, biologi och engelska på folkhögskola.

Hennes mål var att ta sig vidare och komma in på Polhemskolan i Lund.

Men innan Britt kom till Lund jobbade hon i ett år som hembiträde i Madesjö utanför Nybro hos prästen Lennart Fröler.

- Det var skådespelaren Samuel Frölers pappa. Samuel var bara fem år då. Jag passade honom och hans syskon. Samuel var jättesnäll, varje kväll hämtade han mjölk med mig på granngården.

- Flera år senare såg jag att han var med i filmer och tv-serier, jag kände igen honom direkt.

Britt nådde sitt mål och kom in på Polhemskolan i Lund. Där utbildades unga kvinnor till hushållstekniker som jobbade i provkök och testlabb.

Efter tre års utbildning var året 1969. Hon kände att hon var redo att förverkliga sin dröm och söka jobb på Ikeas testlabb för textilier i Älmhult.

- Jag ringde till personalchefen på Ikea och sa att jag ville jobba på labbet - och jag fick jobbet efter att ha skickat mina betyg.

Det var det här Britt hade drömt om sedan hon var elva år och upptäckte Ikea tack vare katalogen. Nu blev drömmen verklighet.

- Jag tyckte jag flög när fick jobbet på Ikea.

Hon flyttade till Älmhult och började jobba på textillabbet. Där testade man hållbarheten på tyger, mattor, badlakan, sängkläder och handdukar innan de kom ut i sortimentet.

- Vi tvättade och tog prover för att kontrollera slitage, hur mycket färgerna blektes och om det krympte.

- Jag lärde mig oerhört mycket på Ikea, och jag trivdes jättebra. Så jag hade nog kunnat jobba där i hela mitt liv.

Det hade kanske blivit så om inte en man som hette Halding Hjelmberg hade trätt in i handlingarna.

- En dag när jag och mina arbetskamrater åt lunch i personalmatsalen såg vi att några killar som inte jobbade på Ikea hade gått fel och satt sig där.

- Vi började prata med dem och en av killarna blev intresserad av mig och vi började träffas.

Det var Halding Hjelmberg från Växjö. De blev ett par och Britt sade upp sig på Ikea efter sju år, flyttade till Växjö och fick jobb som hushållslärare på Arabyskolan.

Efter ett tag blev Britt istället cirkelledare på Sveriges Kyrkliga Studieförbund och började hålla i kurser i flamsk vävnad.

Det är en dekorativ bildvävsteknik, en textilhantverksteknik, med flera färger där man skapar bilder eller mönster med ullgarn genom att använda färgade inslagstrådar.

Från 1976 till 1992 höll hon i kurser i vävnad på Nygatan 6 i Växjö, i Rottne, Värends Nöbbele och på Syster Ullas sjukhem i Växjö.

- Men efter 16 år tröttnade jag och kände att jag ville skapa något eget konstnärligt med bildvävnad.

Sedan 1992 har Britt haft flera utställningar. Bland annat på Virserums Konsthall, Bergveckan i Lädja, på Hemslöjden i Växjö och Kalmar, på Ikea i Älmhult, Galleri För Smaken i Åseda, Ljungbyholms Bibliotek, Vislanda Bibliotek och dessutom fått vävpriser från tidningen Land och på Sollentunamässan.

Hon skapar med garner i olika nyanser och i naturmaterial och använder en vävram som redskap.

- Bilderna i vävramen växer fram med en enkel akvarellmålning som underlag. Jag inspireras av motiv från naturen och dess färger och former.

Britt har drabbats av mycket tunga förluster i familjen.

Hennes son gick bort när han var 30 år och hennes man blev sjuk för flera år sedan och avled för ett år sedan.

Konsten har hjälpt henne igenom sorgen.

- Jag har haft något att ta tag i, att hålla mig kvar i. Konsten har gett mig så mycket, säger Britt.

Hans Nilsson

Britt Larsson Hjelmberg inspireras av motiv från naturen och dess färger och former. Foto: Hans Nilsson

Konsten har hjälpt henne igenom sorgen i livet. - Jag har haft något att ta tag. Konsten har gett mig så mycket, säger Britt Larsson Hjelmberg. Foto: Hans Nilsson