Vem behöver Greta Thunberg?

Av Hans Nilsson

Vilken grupp tillhör du nu? Den som hatar mig eller den som stöttar mig?
Är jag en primitiv bakåtsträvare eller en hjälte som inte går på olika konspirationsteorier?
Två lag. Två grupper. Två åsikter. Alla hatare.
Nej. Jag tillhör ingen av er. Jag varken hatar eller älskar Greta Thunberg.
Varken stödjer eller är emot henne. Att vi ska värna om miljön är självklart.
Oavsett om det är ett akut problem eller inte.
Om jag har något jag har att invända är hennes påstående om barndomen. Ingen har tagit barndomen från henne.
Hon har frivilligt eller med övertalning från hennes omgivning tagit på sig rollen som Messias. Hon har förflyttat sig från Östermalm till FN-skrapan i New York endast 16 år gammal.
I hennes ålder fick man själv lämna sitt hem och sin barndom under vapenhot och hamnade, ja, på flyktingförläggning i Fur, Småland. Nej. Jag klagar inte. Jag bara jämför en 16-åring med en annan.
Det andra är att Greta aldrig kommer att kunna leva ett normalt liv. Som alla barnstjärnor finns en mörk baksida av berömmelsen. Men den dagen den sorgen.

Det är behovet av Greta som stör mig. Det är behovet av skådespeleri som fascinerar.
Vi behöver inte Greta eller politiker för att bättra på miljön eller samhället.
Vi behöver oss själva. VI är de som skapar och löser problem. Du och jag. Både du som fördömer och berömmer mig just nu.
Bojkotta flyg i några månader, bilar, färjor. Bojkotta företag som förorenar i några månader. Och vad händer? Ju, röda siffror. Och när röda siffror (begrepp för förlust i finansvärlden) visas då reagerar kapitalismen.
Företagen gör allt för att få dig tillbaka och göra det de älskar, visa svarta siffror (vinst) och tjäna pengar. De kommer att göra till och med det jobbiga eller som de påstår omöjliga, att vara verka miljövänligt. På bara några månader.
Men vi är för lata och bekväma. Dömande och hycklande. Vi vill inte vara spelare. Vi vill hellre vara åskådare. Heja och hata. För vem orkar göra saker när man kan sitta med popcorn i handen i sin bekväma soffa och göra det människan älskar att göra, underhållas?

PS.
För 2000 sedan: Panem et circenses. (Latin för bröd och skådespel) Uttrycket bröd och skådespel nämndes första gången av den romerske diktaren Juvenalis som under det första århundradet efter Kristi födelse beskrev vad han menade var undergången för den romerska civilisationen.
Han ansåg att romarna hade blivit svaga medborgare långt ifrån de stolta och heroiska romerska traditionerna. Juvenalis talade hånfullt om bröd och skådespel om de gåvor av vete och andra livsmedel som den romerska aristokratin erbjöd de lägre klasserna i samband med stora skådespel. Gåvorna blev ett sätt att distrahera de lägre klasserna från rådande samhällsproblem och de övre klassernas överflöd. Orden var i sig en kritik mot regeringsmakten som var tvungen att distrahera romarna för att undvika protester.

Vad är dagens bröd och skådespel tror du?