Semesterminnet: "Jag blev jagad av en get på Rhodos"

Av Josefin Petersson

Nu när sommaren närmar sig kan det vara roande att se tillbaka på en av mina resor jag gjorde för länge sedan. När jag reflekterar tillbaka är det intressant att se på min egen självbild som 19-åring och även hur andra såg på mig då.

I slutet på 80-talet hade jag en flickvän med grekisk pappa och svensk mamma. Hennes pappa kom från Rhodos och det är här som skådespelet sker. Min flickvän och hennes familj var nere på Rhodos i deras lägenhet och jag skulle åka ner och hälsa på någon vecka under sommaren. Vid den tidpunkten var min egen självbild kopplat till min nivå som fotbollsspelare något högre än nivån jag presterade på. Hoppet är dock det sista som överger människan.

Strax efter att jag hade landat på Rhodos flygplats och blivit upplockad i bil för transport till lägenheten var jag taggad för att ge mig ut och springa. Sade ett kort hej till flickvännens familj och sedan gav jag mig ut på en löparrunda. Innerst inne tänkte jag att hennes pappa kanske kunde se till att jag fick plats i någon grekisk storklubb, han hade ju mycket kontakter. Nu gällde det att prestera.

Efter en kortare löprunda ser jag plötsligt en get vid ett hus som jag springer förbi. Geten reser sig mot mig, jag fortsätter titta på geten utan att se vart jag springer. Plötsligt blir det helt svart och jag ligger på rygg. Känner mig helt utslagen. Öppnar ögonen och ser hur en kille hänger ut ur en pick-up och tittar ner på mig. Tar handen upp på huvudet och känner ett stort jack längst upp. Det blöder rejält, hela min tröja blir röd av blod. Jag hade sprungit in i en busskur utan väggar och träffat en stålbalk i taket. De hade uppenbarligen valt att bygga låga busskurer på Rhodos.

Jag blir hjälpt in i bilen, får en handduk men måste hänga utanför den nedvevade rutan så jag inte blodar ner hela bilen. De kör mig till sjukhuset och jag får träffa en läkare som undersöker och skrattar samtidigt hjärtligt. Spelar ni inte ishockey i Sverige? Du borde ha hjälm, då hade du klarat dig bättre.
Rakning av huvudet, åtta stygn och en vacker vit rosett på huvudet. Nu till nästa utmaning. Var i Rhodos stad låg lägenheten? Efter lite bilorientering hamnade vi till slut rätt. På den tiden fanns det inte mobil så min flickvän med familj hade blivit lite oroliga. Efter att jag hade berättat vad som skett och allt gått bra, vad det mycket skratt de närmaste dagarna. Lite speciellt blev det ju att träffa släktingarna med rosett första gången. Ännu mer speciellt blev det när min flickväns mamma som var sjuksköterska fick ge mig stelkrampssprutan i baken då jag inte fick ta den på sjukhuset.

Att göra avtryck på kort tid kan ha sina för och nackdelar. Vårt förhållande tog slut, men relationen till henne föräldrar ligger mig fortfarande extra varmt om hjärtat. Förra hösten mötte jag hennes pappa på stan och givetvis blev det återigen glädje och skratt när vi tänkte tillbaka på det som hände oss tillsammans för över 30 år sedan.

Se nu till att göra något galet i sommar, men glöm inte hjälmen!
Mats Ekenstam, krönikör