Hösten är snart äntligen här

Av Hans Nilsson

Hösten närmar sig med stormsteg. Solens strålar värmer inte lika mycket längre men det är frisk och klar luft som dras ned i lungorna.
Samtidigt noterar jag att det blir mörkare tidigare om kvällarna och snart åker höstkappan fram för i år. Jag vill tacka för en fin sommar och sensommar. Men välkomnar hösten med dess färgsprakande, prasslande löv och förhoppningsvis ljumna kvällar.

Att komma ifrån alla rutiner på semestern är i stort sett lika efterlängtat som att komma tillbaka till dem; få ordning på tider, mat, sömn och träning, det känns bra det också.
Denna höst ska jag ägna åt att kulturen, att få ta del utav scenkonst på riktigt! Herregud, vad jag
längtat, längtat efter att tid och rum trollas bort, och att få uppleva, reflektera och fundera över vad
som precis hänt, och inse att jag berikats med nya insikter och erfarenheter.
Att som medarbetare på Regionteatern Blekinge Kronoberg, kunna erbjuda just detta gör mig både stolt och tacksam då vi åter igen har öppnar upp för publik verksamhet.

Att få se barn, unga och vuxna leva sig in i händelsernas centrum, agera och fantisera om det som sker i stundens ögonblick, det är magi och ren lyx.
På tal om lyx så ska jag försöka ta mig tid till att finna den i vardagen. Få till givande och rofyllda
skogspromenader, besöka caféer och restauranger, gå på teater och dans, boka in weekends,
slappa under favorit-filten i vardagsrumssoffan med tända ljus runt om i lägenheten eller ha kuddkrig i hotellsängen, njuta av långa frukostar med sömndruckna ögon och håret på ända.

I höst kanske jag äntligen bestämmer mig för att börja läsa pocketboken som inhandlades i somras, leta upp en ny serie att följa eller testa något nytt matlagningsrecept för att sedan bjuda in till fest.
För något som jag också längtar efter är få träffa föräldrar och vänner utan att behöva tänka på risk för smittspridning. En längtan efter att få krama om och vara dem nära.
Det är lätt hänt att veckodagarna som blir till månader, rullar på i ett rasande tempo och att den där vardagslyxen skjuts på framtiden. ”Jag ska bara” ekar lågmält med jämna intervaller i mitt huvud. Men oavsett vad som blir av och inte så ska jag i alla fall göra mitt bästa för att unna mig den, om än för en liten stund lite då och då och inte göra så stor sak utav det.

Det där med höst är inte så dumt ändå. Jag omfamnar, bugar och tackar hjärtligt för den som
uppfann årstiderna (även om sommaren gärna får vara något längre).