Radion – ”En stor revolution”

Av Cornelia Nilsson

HOVMANTORP. Inne i Folkets Hus i Hovmantorp ska Erik Lindfelt hålla föreläsningen Mer än 100 år av radio. Men i föreläsningssalen ekar det tomt. Lokaltidningen var dock på plats och kan nu berätta för dem som missade tillfället hur radion har utvecklats under det senaste seklet.

Smålands Akademi besökte Lessebo förra veckan, där journalisten Erik Lindfelt var en av föreläsarna. Han har jobbat med radio sedan 1980 och främst rapporterat om samhällsjournalistik och nyhetsjournalistik.

Radion kom till Sverige 1925 och firar nu 101 år.

– Det första officiella programmet, på nyårsdagen 1925, var en gudstjänst från Jakobs kyrka i Stockholm. Premiären avslutades med ännu en gudstjänst från Immanuelskyrkan. Gudstjänster ramar alltså in starten och sänds än i dag i Sveriges Radio P1 varje söndag, säger Erik Lindfelt, föreläsare från Smålands Akademi.

Plötsligt kunde man höra röster i finrummet från en apparat.

– Om vi tycker att internet har inneburit en revolution så var ju radion kanske en ännu större revolution.

Till en början var det främst de välbärgade som hade tillgång till radio. Lessebo var en fattig trakt och många saknade egen radio. De som hade en bjöd ofta in andra för att lyssna tillsammans.

Under andra världskriget blev radion ett viktigt verktyg både för information och propaganda. Under 1940- och 50-talen var radion det dominerande mediet i svenska hem, med program som Barnens brevlåda med Sven Jerring och Karusellen, med smålänningen Lennart Hyland som programledare.

Länge hade staten monopol på radiosändningar, men på 1960-talet utmanades det av piratradio som sände från båtar ute till havs, bland annat utanför Stockholm. De förbjöds dock att sända, men det bidrog till att fler statliga kanaler startades, som P2 och P3.

– I slutet av 70-talet så börjar lokalradion sända. Det som idag är då P4 Kronoberg, som är närmast till hands läsarna, säger han och syftar på Lokaltidningens läsare.

Senare öppnades det upp för privata och reklamfinansierade stationer, vilket lade grunden för dagens breda radioutbud.

En av de största förändringarna är skiftet från gemensamt lyssnande till individuell konsumtion. I dag kan lyssnare själva välja vad och när de vill lyssna, inte minst genom poddar.

Men utvecklingen har också en baksida.

– Det handlar om hela medieutbudet. Vi blir mer uppdelade. Man håller sig i sin egen bubbla och tar del av sådant som bekräftar ens åsikter. Risken är att konflikter fördjupas och fördomar växer om vi stannar i våra egna bubblor. Det är en fara jag ser.

Att bredda sin bild av samhället ligger i dag i högre grad hos individen. Det gemensamma lyssnandet har ersatts av ett mer individuellt medieutbud, där få längre samlas vid en bestämd tid för att ta del av samma innehåll, även sådant som utmanar de egna åsikterna.

Cornelia Nilsson