Hon blev pappersbrukets räddning när hantverket höll på att försvinna

Av Cornelia Nilsson

LESSEBO. Inne på handpappersbruket i Lessebo jobbar Johanna Bergqvist. Hon berättar entusiastiskt om hantverket och hela processen från när pappersmassan mals till att den blir ett färdigt papper.
– Handgjort papper är en viktig del av vår historia. Vi vill bevara den hantverkstraditionen, säger Johanna Bergqvist, som ansvarar för den dagliga driften på handpappersbruket.

Ljusinsläppet från de spröjsade fönsterna inne i handpappersbruket är mjukt. I entren möts du av två stora så kallade holländare där pappersmassan mals.

Papper har tillverkats i Lessebo sedan 1693, men det dröjde till 1719 tills bruket fick sina officiella rättigheter att tillverka papper. Men de senaste åren har hantverket blivit allt mer sällsynta i Sverige.

– Det har blivit färre och färre som arbetat med det här. Till slut var här bara en tjej och en dam kvar som ville gå i pension. Då steppade jag in och lärde mig att göra papper, berättar Johanna.

Hon lärdes upp av de tidigare pappersmakarna Lisbeth Karlsson och Maria Liljedahl. Johanna har sedan fört kunskapen vidare till två yngre medarbetare, Rebecca Karlund och Beatrice Nilsson.

Bakgrunden till att Johanna hamnade på bruket var hennes kreativa yrkesbakgrund som konstnär och keramiker. Ägaren Göran Johansson såg potentialen.

– Han tyckte att jag borde kunna lära mig hantverket ganska snabbt eftersom jag redan är konstnär. Först frågade han om jag kunde lära mig att göra papper, sedan om jag ville driva verksamheten.

Sedan drygt två år tillbaka ansvarar Johanna för den dagliga driften. I dag produceras handgjort papper ungefär tre dagar i veckan och processen är i stort sett densamma som för hundratals år sedan.

Johanna står på en pall vid kypen, baljan där pappersmassan formas till ark. När massan fångas upp på formarna består den av omkring 90–95 procent vatten. Med snabba och precisa rörelser måste massan fördelas jämnt över formen innan överskottsvattnet hälls av.

Det är också i detta skede som vattenmärken skapas. En teknik som upptäcktes när man såg att märken på formen lämnade avtryck i pappret. I dag används metoden bland annat för Lessebos egna vattenmärkta papper.

– Varje ark blir unikt. Det är som ett eget litet konstverk.

Det handgjorda pappret används bland annat till diplom, dopbevis, vigselbevis och andra dokument där äkthet, kvalitet och lång hållbarhet är viktiga.

Framåt vill Johanna nå fler universitet, pastorat och andra institutioner som använder dokument med lång livslängd. Redan i dag använder bland annat Lunds universitet och Stockholms universitet brukets papper till examensbevis.

Samtidigt pågår ett arbete med att utveckla besöksverksamheten och lyfta fram hantverket för allmänheten. I sommar har de haft öppet sitt café inne i bruket för första gången.

– Så länge bruket lever så lever resten av samhället också.

Ägaren Göran Johansson ville säkra hantverkets framtid. Då kom Johanna in i bilden och blev en viktig person. Nu arbetar hon för att kunskapen om handgjort papper ska leva vidare.

Varje ark som tillverkas på handpappersbruket är unikt. För Johanna Bergqvist handlar arbetet lika mycket om kulturarv som om papper. Foto: Cornelia Nilsson

Handgjort papper från Lessebo används bland annat till examensbevis, vigselbevis och diplom där kvalitet och lång hållbarhet är avgörande. Foto: Cornelia Nilsson

När de sista pappersmakarna närmade sig pension tog Johanna Bergqvist över. I dag är hon en nyckelperson i arbetet med att hålla det flera hundra år gamla hantverket levande. Foto: Cornelia Nilsson

Sedan 1693 har papper tillverkats i Lessebo. På handpappersbruket sker processen fortfarande i stort sett på samma sätt som för hundratals år sedan. Foto: Cornelia Nilsson

Johanna Bergqvist lärdes upp av de tidigare pappersmakarna Lisbeth Karlsson och Maria Liljedahl. Sedan har hon själv lärt fört kunskapen vidare till två yngre medarbetare, Rebecca Karlund och Beatrice Nilsson. Foto: Cornelia Nilsson