Vårdförbundet: IVO har rätt i sin kritik, akutvårdens problem bara toppen av ett isberg – dags för kriskommission

Av Josefin Petersson

Efter IVO:s massiva kritik av akutsjukvården där samtliga granskade sjukhus får bakläxa uppmanar Vårdförbundet regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att agera och sätta press på regionerna. ”Pandemin var ett prov som vårdgivarna inte klarade och nu kommer detta som ytterligare ett kvitto på hälso- och sjukvårdens sårbarhet. Om regionerna inte klarar att följa lagen till vardags i ett normalläge, eller under pandemin, hur kommer då vården fungera i exempelvis en krigssituation”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, och påminner om kravet på kriskommission som förbundet driver tillsammans med Läkarförbundet samt manar till konkret handlingsplan från Nationella Vårdkompetensrådet på Socialstyrelsen.

Ivos delrapport visar att landets samtliga 27 sjukhus har brist på disponibla vårdplatser och att patientsäkerheten är hotad. På samtliga sjukhus, förutom i ett fall, söker akutmottagningen efter sjuksköterskor. Förtroendevalda skyddsombud i Vårdförbundet beskriver dagens akutsjukhus som ”krigssjukvård”, där patientsäkerheten brister och patienter skadas och till och med dör i väntan på vård.

- Det här har Vårdförbundet varnat för länge och vi håller med Ivo på alla punkter i rapporten. Alla är överens om att bristen på vårdplatser inte beror på brist på sängar eller utrustning utan i själva verket handlar om brist på legitimerade sjuksköterskor som vill arbeta för regioner och kommuner. Den här vården inte är värdig Sverige, det måste in fler erfarna kollegor med rätt kompetens! Fler måste utbildas och fullfölja sin utbildning. De nära 14 000 erfarna sjuksköterskor under 65 år som lämnat vården helt och hållet kan förmås komma tillbaka, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Vårdförbundet anser att problemen som beskrivs i Ivos rapport endast är toppen av ett isberg av systemfel och problem som genomsyrar hela hälso- och sjukvården. Bristen på rätt kompetens drabbar patienter, även inom den kommunala och regionala hemsjukvården – något som blev tydligt under pandemin. Precis som Arbetsmiljöverket fastslagit i ett beslut om vite till region Skåne, så är bristen på sjuksköterskor inte ”absolut”, utan det handlar i stället om en brist på sjuksköterskor som vill arbeta i regionen på grund av rådande arbetsmiljöförhållanden.

- Även rapporter från SCB bekräftar det som Vårdförbundet drivit i decennier: Att sjuksköterskor kan tänka sig att återvända om de får högre lön, större möjlighet att styra över arbetssituationen och rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid. Vårdförbundets arbetsmiljörapport visar att 32 procent av sjuksköterskorna arbetar ”frivillig” deltid, på grund av den hårda arbetsbelastningen - om de fick förutsättningar att kunna arbeta heltid skulle det motsvara 7 645 fler sjuksköterskor i hälso- och sjukvården, säger Sineva Ribeiro.

Vidare ser Vårdförbundet att allt fler sjuksköterskor lämnar på grund av etiska skäl, för att man inte kan stå för den bristande patientsäkerheten då det strider mot yrkesetiken. Det här bådar inte gott inför den upprustning som Sverige står inför vad gäller beredskap, där hälso- och sjukvården är en betydande del av det civila försvaret i en eventuell krigssituation, varnar Vårdförbundet. Den kompetensförsörjningsplan som Nationella Vårdkompetensrådet på Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram är en viktig del i att förstå och åtgärda problemen, och en kriskommission om vårdens arbetsmiljö måste inledas, anser förbundet.

- Nu är det skarpt läge och medlemmar i Vårdförbundet vill bidra med kunskap om vad som krävs för att komma till rätta med den bristande kompetensförsörjningen. Vi kan inte ha fler utredningar som tar flera år och slutar som skrivbordsprodukter, nu måste regeringen, SKR, regionerna och kommunerna ta ansvar och vi från professionerna vill hjälpa till med vår kunskap om vad som behövs för att rekrytera och behålla legitimerad personal.

- Hur ska vården klara en eventuell krigssituation, givet hur dåligt det fungerade under pandemin och hur illa det ser ut idag? Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige att vårdens grundbemanning tillåts vara så tunn, i andra länder hade staten gått in och agerat för att förbättra den strategiska kompetensförsörjningen genom att göra sjuksköterskeyrket mer attraktivt, säger Sineva Ribeiro.

? Vården har redan förlorat nära 14 000 sjuksköterskor i arbetsför ålder till andra branscher. Källa: Socialstyrelsen, antal legitimerade sjuksköterskor upp till 64 år som är sysselsatta utanför hälso- och sjukvården: 13 633. Senast uppdaterad: 2022-09-15 (årsuppgifter - 2020).

? 32 procent av sjuksköterskorna arbetar frivillig deltid. Om alla fick förutsättningar att kunna arbeta heltid skulle det motsvara 7645 fler sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Källa: Vårdförbundets arbetsmiljörapport

? Cirka 6 av 10 angav att arbetsvillkoren var en av anledningarna till varför de lämnade sjuksköterskeyrket. De viktigaste faktorerna för dem som kunde tänka sig att återvända var högre lön, större möjlighet att styra över arbetssituationen och rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid. Källa SCB:s rapport “Sjuksköterskor utanför yrket”

? Regionernas brist på Vårdförbundets yrkesgrupper förvärras över tid enligt Socialstyrelsens ”Nationella Planeringsstödet”:
o Barnmorskor: brist i 21/21 regioner
o Biomedicinska analytiker: brist i 20/21 regioner
o Röntgensjuksköterska: brist i 21/21 regioner
o Sjuksköterska: brist i 18/21 regioner
o Specialistsjuksköterska: brist i 21/21 regioner

Josefin Petersson