Underjordiska bakterier fångar in giftigt uran och renar grundvatten

Av Josefin Petersson

En ny forskningsstudie från Linnéuniversitetet beskriver en tidigare okänd kemisk process för rening av uran från grundvatten. Djupt nere i berggrunden, i en syrefri miljö, hjälper bakterier till att ”förstena” uran. Upptäckten kan bli en viktig pusselbit för att hindra det giftiga uranet från att spridas i grundvattnet.

Uran är ett radioaktivt grundämne som finns naturligt i berggrunden och är giftigt både för människor och för ekosystemet. Att få i sig uran via dricksvattnet, till exempel från bergborrade brunnar, kan leda till att njurarna skadas. Det kan också påverka reproduktionsförmågan och ge DNA-skador.

– Uranrikt dricksvatten är ett stort globalt hälsoproblem. Att hindra uran från att spridas i grundvatten är en jätteviktig fråga, säger projektledaren Henrik Drake, docent i miljövetenskap och medförfattare av studien.

I den 17 år långa studien undersökte forskargruppen djupa borrade hål i berggrunden, där de hittade mineral som bundit in stora mängder uran. Det visade sig att bakterier, som levde i den syrefria miljön i de borrade hålen, var nyckeln i processen.

Bakterierna bildar kemiska ämnen som hjälper till att förändra uranet, så att det sedan binder in till ett mineral. Då stabiliseras uranet och förändras till en form som inte avger strålning. Det kan heller inte läcka ut i grundvattnet.
Ivan Pidchenko, postdoktor i miljövetenskap och huvudförfattare till studien, förklarar upptäckten:

– Resultaten tyder på att naturligt förekommande bakterier påverkar avlägsnandet av uran. Bakterierna hjälper till att skapa sänkor för farliga ämnen i underjordiska miljöer, vilket är fantastiskt, och har stor betydelse för att hindra farliga ämnen för att spridas vidare i miljön.

Resultaten är viktig kunskap vid sanering av förorenat grundvatten, men också för djupförvaring av kärnavfall.

– Uran är en huvudkomponent i använt kärnbränsle, som är planerat för lagring djupt ner i berggrunden. Vårt resultat är ytterligare en byggsten till grunden för långsiktig säkerhetsbedömning av de geologiska kärnavfallsanläggningar som planeras att byggas i Sverige, säger Ivan Pidchenko.