Tuffa ekonomiska år kräver långsiktighet från regeringen

Av Josefin Petersson

De flesta regioner och var sjätte kommun budgeterar med underskott i år och förutsättningarna försämras kraftigt 2024. Nu krävs besked från regeringen för att minska risken för nedskärningar.

Ekonomirapporten, maj 2023
Det är en tuff ekonomisk tid som kommuner och regioner går till mötes. Vårens Ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar på en snabb negativ förändring. Kommuner och regioner går från ett 2022 med högkonjunktur och starka ekonomiska resultat, till ett par år präglade av lågkonjunktur och hög inflation vilket gör att det är svårt att få ihop budgetarna. Försvagningen kommer främst från kraftigt ökade kostnader för pensioner, räntor och stora prisökningar inom välfärdens verksamheter.

- Det är ett exceptionellt ekonomiskt läge. Från 2000-talets starkaste resultat, till det svagaste på bara två år. Den höga inflationen och den allt mer påtagliga arbetskraftsbristen utmanar regioner och kommuner. Men det ser väldigt olika ut beroende på kommunens eller regionens ekonomiska förutsättningar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Ytterligare underskott nästa år
I år budgeterar 48 av 290 kommuner och 17 av 21 regioner med underskott. Resultaten beräknas falla med nästan 50 miljarder kronor jämfört med 2022. Det betyder ett underskott i år på totalt 6 miljarder kronor. Nästa år förväntas den ekonomiska situationen förvärras ytterligare. Skulle inga ytterligare åtgärder vidtas som minskar eller kompenserar kostnaderna hamnar kommunernas och regionernas sammantagna underskott på cirka 28 miljarder kronor.

– Kommuner och regioner kommer förstås att vidta en rad olika åtgärder för att minska underskotten. Men på flera håll är underskotten så stora att de inte är möjliga att hantera på kort sikt. Det gör att resultaten beräknas bli negativa både i år och nästa år, säger Annika Wallenskog.

Kommuner och regioner påverkas också i allt högre grad av den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning som gör att behovet av välfärd ökar samtidigt som utmaningen med att hitta arbetskraft med rätt kompetens blir allt mer påtaglig.

Statens kortsiktighet är problematisk
Regeringen har inte gett besked om hur nivån på statsbidragen kommer att se ut för 2024 samtidigt som kommunernas och regionernas budgetplanering för kommande år är i full gång. Många tar beslut om budget innan midsommar.

– Det finns ett stort behov av tydliga besked snarast möjligt för både 2024 och 2025 för att kommuner och regioner ska kunna planera på bästa möjliga sätt. Alternativet är att kommuner och regioner tvingas till kortsiktiga beslut som riskerar att drabba välfärden och medborgarna, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR.

SKR bedömer att kommuners och regioners resultat eventuellt kan återhämtas under 2025. Osäkerheten är dock stor och beroende av när och hur mycket inflationen dämpas.

Värdesäkra och omvandla statsbidrag
Staten behöver stå för en mer stabil finansiering som är förutsägbar över tid. Statens styrning behöver också vara mer långsiktig och mindre detaljerad. Kravet om att gå från många riktade statsbidrag, till generella , är viktigare än någonsin.

– Vi föreslår att staten låser upp de riktade statsbidragen och gör om dem till generella bidrag. Det ger kommuner och regioner rådighet att använda pengarna där det bäst behövs. Det gjordes med framgång under 90-talskrisen. Vi vet också att regeringen hade stort manöverutrymme under pandemin. Samma handlingskraft behövs nu, säger Anders Henriksson.

Fyra medskick till regeringen
• Staten behöver snarast ge budgetbesked för 2024 och 2025.
• Statsbidragen behöver värdesäkras, det vill säga räknas upp med priser, löner och den demografiska utvecklingen.
• Finansieringsprincipen måste följas. När reformer och lagändringar genomförs, så måste de vara fullt finansierade av staten.
• Omvandla de riktade statsbidragen till ett generellt bidrag på samma sätt som staten gjorde under 1990-talskrisen.