Svenska bönder bland de mest klimatsmarta i världen

Av Thomas Edgren

Svenska bönder är bland de mest klimateffektiva bönderna i världen, det visar en ny rapport som presenterades på Elmia Lantbruk.
- Men det viktiga är inte vilket land som har lägst utsläpp utan att vi nu har mer data som visar vilka åtgärder som gör störst klimatnytta, säger Inger-Lise Sjöström, mjölkbonde i Östergötland och styrelseledamot i Arla.

Arla har samlat in två års data om klimatavtrycket på över 8 000 mjölkgårdar i sju länder. Resultaten har sammanställts i rapporten ”Datadrivet klimatarbete på mjölkgårdar”.

Den genomsnittliga Arlabonden har ett utsläpp på 1,15 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, ett av de lägsta i världen. Av Arlabönderna har de nederländska det lägsta utsläppet på i snitt 1 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, tätt följda av svenska och danska producenter på 1,01 kilo utsläpp.

För att minska gårdarnas klimatpåverkan är det viktigt att veta hur utsläppen sker. I klimatberäkningsprogrammet ingår därför att, tillsammans med en rådgivare och med klimatdata som samlas in av årligen av bönderna, identifiera gårdarnas olika förbättringsmöjligheter. Genom att kartlägga var på gården utsläpp sker kan bonden se vilka åtgärder som gör störst nytta.

Ett första steg är att var och en får en tydlig bild av sina resultat enligt fem nyckelområden (se FOTNOT nedan).
För att kunna förbättra sina resultat har kooperativet infört ett jämförelseverktyg - varje Arlabonde kan se hur gården ligger till jämfört med liknande gårdar.

- Ett första steg mot förändring är att förstå var man befinner sig i dag jämfört med andra. Det hjälper jämförelseverktyget till med. Många av oss har utrymme för förbättringar. Flera av klimateffektiviseringarna bidrar till en bättre ekonomi på gården, säger styrelseledamoten Inger-Lise Sjöström.




FOTNOT
Fem nyckelområden för minskat klimatavtryck
Fem nyckelområden, inom Arla kallade Big5, har störst inverkan på gårdarnas utsläpp och står för 78 procent av skillnaderna i klimatavtryck.
1. Fodereffektivitet – mer mjölk per kilo foder.
2. Proteineffektivitet – minska överskottet av protein i fodergivan.
3. Hållbara djur – friska kor som lever längre.
4. Gödselanvändning – precision för att minska överskottet av kväve.
5. Markanvändning – effektiv användning av mark och grödor.