Ny forskning: koppling mellan streptokocker från munnen och åderförkalkning
Av Josefin Petersson
En studie ledd från universiteten i Uppsala och Lund har upptäckt en koppling mellan ökade nivåer av vissa bakterier i tarm och plack i kranskärlen. Framför allt handlar det om olika varianter av streptokocker som också är vanliga i munhålan. Studien är baserad på data från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS.
- Om ytterligare forskning kan bekräfta ett tydligt samband mellan bakterier i munhålan och hjärt-kärlsjukdom uppstår möjligheten att förbättra munhälsan och minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdom hos befolkningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Forskarna i den aktuella studien fann att ökade nivåer av bakteriearter, som annars är vanliga i munhålan, i tarmen var associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Kopplingarna var starkast till olika varianter av streptokocker som alltså i vanliga fall återfinns i munnen och i halsen och som är inblandade i bildandet av plack på tänderna.
Forskarnas hypotes är att en god munhälsa skulle kunna minska mängderna av skadliga bakterier som färdas från munnen till tarmen.
- Resultaten i vår studie visar på en koppling mellan förhöjda nivåer av streptokocker i tarmen och en sämre hjärt-kärlhälsa. Drygt 40 procent av studiedeltagarna hade mätbar kranskärlsförkalkning. Nu behöver vi utforska detta vidare för att bättre förstå om detta är ett orsakssamband säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet som ledde studien tillsammans med professor Marju Orho-Melander vid Lunds universitet.
För en god munhälsa rekommenderar Folktandvården egentandvård enligt 2+2+2-metoden, det vill säga borsta 2 minuter, 2 gånger om dagen, med 2 cm tandkräm.
Fakta om kopplingen mellan munhälsa och hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
En dålig munhälsa kan ge stora problem med karies och tandlossning vilket i sin tur leder till smärta och svårigheter att äta. Det finns även ett samband mellan dålig munhälsa och sjukdom i hjärta och kärl.
För att förebygga dålig munhälsa bör man följa 2+2+2-metoden, det vill säga borsta tänderna två gånger per dag i två minuter och med två centimeter fluoridtandkräm på borsten, samt rengöra mellan tänderna en gång per dag.
Inflammationer i tandköttet, kan bli kroniska och allvarliga hos vissa, dessa inflammationer tros belasta hela kroppen och öka på åderförkalkningsprocessen.
Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.
Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.
Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna
• Förebygga dem
• Ställa bättre och tidigare diagnos
• Påverka sjukdomsförloppet
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.
Vad? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.
Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. En pilotstudie med 1100 individer genomfördes 2012 i Göteborg. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.
Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20-69 år.
Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.
Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.
Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.