Forskarnas teori är att Östersjöns syrefria bottnar ligger bakom

Av Josefin Petersson

Under en forskningsexpedition ledd av Linnéuniversitetet och Stockholms universitet till de djupaste delarna av Östersjön upptäckte forskarna nyligen ett 20 kvadratkilometer stort område med omfattande utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan från bottensedimenten.

Området där metanläckaget upptäckts ligger i Landsortsdjupet, cirka 30 kilometer sydost om Nynäshamn. Forskarna har sedan tidigare varit väl medvetna om att det kan bubbla ut metangas från grunda kustnära havsbottnar i Östersjön. Men, att det förekommer en så pass intensiv bubbelavgång, från ett så pass djupt område som här, har de inte sett tidigare.

Forskningsprojektet, som är finansierat av Carl Tryggers Stiftelse, syftar till att utöka kunskapen om metan och dess källor och sänkor i de syrefria miljöerna i Östersjöns djupare delar. Marcelo Ketzer, professor i miljövetenskap vid Linnéuniversitetet leder projektet och upptäckten gjordes under ledning av honom och forskningskollegan Christian Stranne, docent i marin geofysik vid Stockholms universitet.

– Kunskapen kring de faktorer som styr hur mycket metan som produceras i de här djupare områdena och vart metanet tar vägen är bristfällig. Hur reagerar systemet på till exempel övergödning eller ett varmare klimat? Jag visste från ett av mina tidigare projekt att metanhalterna i sedimenten i det här området är högre än på andra ställen i Östersjön, men jag hade aldrig förväntat mig att det skulle bubbla ut metan i havet på det här viset, berättar Marcelo Ketzer.

Området stort som 4 000 fotbollsplaner
Forskarna har fastställt områdets utbredning till cirka 20 kvadratkilometer (motsvarande nästan 4 000 fotbollsplaner) och ligger på runt 400 meters djup. Under expeditionen samlades ett stort antal sedimentkärnor och vattenprov in och nu hoppas forskarna att vidare analyser ska kunna ge svar på varför det släpps ut så mycket metangas från just det här specifika området.

En annan intressant upptäckt som gjordes under expeditionen handlar om hur högt upp genom vattenpelaren metanbubblorna stiger.

– På de djup som vi jobbar med här kan man förvänta sig att metanbubblorna når som högst kanske 150-200 meter från havsbottnen. Metanet i bubblorna löses upp i havet och därför minskar de oftast successivt i storlek när de stiger mot havsytan.

Teori om att syrefria bottnar ligger bakom
Forskarna har hittills inte lyckats ta reda på exakt hur högt bubblorna når. Från ekoloden kan de se bubblor till åtminstone 40 meter från havsytan, men det kan mycket väl vara så att en del bubblor når betydligt högre än så. En av förklaringarna kan vara att bubblorna är ovanligt stora, men forskarna har en alternativ förklaring som de anser troligare.

– Vi tror snarare att det är kopplat till de syrefria förhållandena i Östersjöns djupvatten. Om det inte finns syre så kan halterna av löst metan i havet bli relativt höga, vilket i sin tur leder till att bubblorna inte tappar metan lika snabbt.

– Det är en hypotes som vi just nu undersöker och om den visar sig vara korrekt kan det få konsekvenser – om syreförhållandena i Östersjön försämras ytterligare skulle det sannolikt leda till en större transport av metan från de djupare delarna av Östersjön, men det återstår att undersöka hur mycket som eventuellt läcker ut i atmosfären, säger Christian Stranne, docent i marin geofysik vid Stockholms universitet.

De båda forskarna tror att metangasutsläpp, liknande de som upptäckts i Landsortsdjupet, även kan förekomma på andra platser i Östersjön.

– Nu vet vi vad vi ska leta efter och vi ser fram emot att testa den här modellen på andra områden i Östersjön med liknande geologiska förhållanden. Det finns potentiellt ytterligare ett halvdussin platser att utforska, tillägger Marcelo Ketzer.