Depression och bipolär sjukdom ökar framför allt kvinnors risk för stroke

Av Josefin Petersson

Omkring 26 000 drabbas och cirka 6000 dör varje år av stroke – en hjärt-kärlsjukdom förknippad med svåra lidanden. Ny forskning som Hjärt-Lungfonden har tagit del av visar att hög genetisk risk för depression eller bipolär sjukdom ökar risken att drabbas av stroke – och att sambandet är särskilt tydligt för kvinnor.

– Tack vare en rad viktiga forskningsframsteg finns goda möjligheter att behandla stroke i dag. Kunskapen om att personer med depression eller bipolär sjukdom löper högre risk att drabbas ökar chanserna att även kunna förebygga stroke tidigt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Depression och bipolär sjukdom drabbar nästan en tredjedel respektive 1–3 procent av befolkningen någon gång under livet och orsakar stort lidande för både patienter och anhöriga. Tidigare forskning har visat att personer med depression eller bipolär sjukdom har mellan 1,5 och 4 gånger förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Den nya studien påvisar för första gången ett orsakssamband mellan depression eller bipolär sjukdom och risken för stroke specifikt. I Sverige är stroke en av de vanligaste dödsorsakerna med omkring 6 000 döda varje år. Stroke är också den kroppsliga sjukdom som står för flest vårddagar på svenska sjukhus, närmare en miljon per år.

Forskarna analyserade data från 24 000 kvinnor och män för att identifiera vilka som drabbats av stroke under en tjugoårsperiod. Orsakssambandet upptäcktes genom att genetiska mönster hos deltagarna jämfördes med redan kända genetiska mönster förknippade med depression och bipolär sjukdom. För dem med högst genetisk känslighet ökade risken för stroke med 27 procent. Hos kvinnor var effekten ännu tydligare, där såg man en ökning med 45 procent.

– Vår studie indikerar att man i framtiden kan behöva ägna mer uppmärksamhet åt individer med hög genetisk risk för depression och bipolär sjukdom redan i unga år. Tänk vilken dubbelvinst att både kunna ge livsstilsråd och stöd samtidigt som man påbörjar behandling i tid för att minska risken att drabbas av stroke senare i livet. Detta skulle minska lidandet för väldigt många, säger Jiangming Sun, bioinformatiker samt Isabel Goncalves, professor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Nästa steg för Isabel Goncalves och hennes forskarteam är att fortsätta studera generna och de komplexa mekanismer som ligger till grund för stroke, med målet att hitta nya potentiella behandlingar och förebyggande strategier för att minska risken att drabbas av stroke. Målet är att minska det personliga lidande och de stora kostnader för samhället som stroke orsakar.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Efter insamlingsåret 2022 delade organisationen ut 359 miljoner kronor till forskningen.

Fakta om studien
Studiens titel: Genetic Susceptibility to Mood Disorders and Risk of Stroke: A Polygenic Risk Score and Mendelian Randomization Study
Typ av studie: Statistisk analys med Mendelsk randomisering
Studiepopulation: 24 631 män och kvinnor från Malmö Kost Cancer-studien
Tidskrift: Stroke
Publiceringsdatum: 21 mars 2023

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Stroke är: En av de mest livshotande hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige. Uppstår genom syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). Den som överlever stroke får ofta kvarstående besvär som innebär en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående.
Symptom: Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.
Orsak: Den vanligaste orsaken till stroke är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning. Ett alltför högt intag av salt har enligt en rapport framtagen av IHE på uppdrag av Hjärt-Lungfonden visat sig vara den i dag enskilt största orsaken till ischemisk hjärt-kärlsjukdom, som till exempel stroke.
Drabbade i siffror: I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer, varav omkring 6 000 avlider, av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.
Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticeringen av stroke, bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Håll koll på ditt blodtryck - Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
• Ät hjärtvänlig mat - Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.
• Skär ner på saltet - Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.
• Sluta röka - Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka.
• Fysisk aktivitet - Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Högt blodtryck
• Ett alltför stort saltintag
• Rökning
• Förmaksflimmer
• Diabetes
• Låg fysisk aktivitet
• Höga blodfetter
• Tidigare genomgången stroke eller TIA
• Hög ålder
• Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar
• Hög alkoholkonsumtion
• Nedstämdhet och psykosocial stress

Fakta: AKUT-testet (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Vid minsta misstanke om stroke – ring 112!
• Ett sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet (Ansikte Kropp Uttal Tid). Om någon plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke ber du personen i fråga utföra följande handlingar:
A – Ansikte. Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.
K – Kroppsdel. Be personen hålla armarna rakt upp. Vid stroke faller ofta ena armen ned.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen ”det är vackert väder i dag”. Vid stroke är uttalet ofta sluddrigt.
T – Tid. Varje sekund räknas för att rädda liv.