Växjöfilmarens dokumentär om Folkets hus visas på SVT

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. För inte så länge sedan var Folkets hus en självklar mötesplats på många orter - men sakta men säkert försvinner Folkets hus runt om i landet.
Denna utveckling har Växjöfilmaren André Larsson Flyborg speglat i sin dokumentärfilm “En sista kväll för Folkets hus” som nu visas på SVT Play.

- Jag själv bor i Tolg utanför Växjö. Jag gifte mig i byns föreningslokal. Det är där vi anordnar möten och diskuterar byns framtid, berättar André Larsson Flyborg i ett pressutskick och fortsätter:

- Det är där vi har biokvällar. Utan den typen av lokal hade den gemenskap som finns i vår by aldrig funnits.

Sedan 2005 har 30 procent av alla Folkets hus lagts ner.

Kiruna, Boden, Mörrum, Blomstermåla, Saxdalen, Surahammar, Olofström, Uddevalla, Sommen och Övertorneå är några exempel på där det har skett.

Sedan i söndags den 23 februari och till och med den 28 februari 2027 kan man se Växjöfilmaren André Larsson Flyborgs dokumentärfilm “En sista kväll för Folkets hus” på SVT Play.

Filmen beättar om en utveckling där arbetarrörelsens egna mötesplatser försvinner sakta men säkert och hur ett epokskifte sker i det tysta.

- Samtidigt kämpar många Folkets hus för sin överlevnad. Den yngre generationen tar inte över föreningarna. Många Folkets hus har blivit passiva och sitter bara och väntar på att någon utomstående vill hyra deras lokaler för något möte, förklarar André Larsson Flyborg.

- Men för att en plats som Folkets hus ska vara relevant krävs förankring, inkludering och organisering. Ibland kan jag tycka att man släppt grundtanken med vad ett Folkets hus har för funktion i samhället.

Men det som händer med Folkets hus runt om i landet märks inte alls i den offentliga debatten.

Samtidigt pågår det nu en hård och intensiv debatt i media om kulturens roll i samhället och en kulturkanon är på väg att ta form under ledning av historikern Lars Trädgårdh som är regeringens utredare av en svensk kulturkanon.

Kulturministern Parisa Liljestrand har dessutom retat gallfeber på filmbranschen med sitt utspel om att den måste stå på egna kommersiella ben.

Filmen tar Kiruna som exempel och vad som sker med delar av Kirunas ideella kulturliv mitt under stadsflytten.

Den 120 år gamla Folkets hus-föreningen i Kiruna kommer inte få några ersättningslokaler när den gamla stadskärnan rivs.

Det nya Kulturhuset ska drivas av ett kommunalt aktiebolag och fyllas med Sveriges artistelit så man kan tjäna så mycket pengar som möjligt.

- Det som händer i Kiruna är inte unikt utan relevant i hela Sverige. Öppna mötesplatser där det ideella och icke-vinstdrivande kan få ta plats betyder mycket för människor.

- Men när synen på kulturens värde i samhället förändras hotas också alla dessa platser. Var ska till exempel unga få uppträda med sina teaterföreställningar eller för första gången få ställa ut sina konstverk, frågar sig regissören André Larsson Flyborg.

Nyligen kom beskedet att Kiruna blir Europeisk kulturhuvudstad 2029.

Kiruna Folkets hus har stämt Kiruna kommun på 45 miljoner kronor på grund av att de inte får någon ersättning för sina tidigare lokaler som nu rivs trots att de ägde en tredjedel av byggnaden.

hans nilsson

Central roll för kulturen på landet
Myndigheten för kulturanalys slog i sin rapport "Kulturens geografi” fast att Folkets hus-rörelsen har en central roll för kulturutbudet på landsbygden.
Trots det läggs många Folkets hus ner.
Sedan 2005 har 30 procent av alla Folkets hus lagts ner.
De läggs ofta ned på grund av dålig ekonomi när driftsbidrag sänks från kommunerna och driftskostnaderna ökar med inflationen.
Enligt samma rapport lägger 9 av 10 kommuner mindre pengar på kultur än tidigare.