Blåvita skölden skyddar vårt kulturarv vid krig: ”Ökar försvarsviljan”

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Flera kulturegendomar i Kronoberg är nu märkta med den blåvita skölden - en signal om att de skyddas från militär aktivitet vid krig. Nyligen sattes sköldar upp vid Domkyrkan och Karolinerhuset i Växjö.
- Domkyrkan är den viktigaste platsen i Växjö att samlas i vid ofredstid, nu får den ett formellt skydd i Haagkonventionen, säger domprosten Thomas Wärfman.

En dag i förra veckan hölls en ovanlig ceremoni med ett stort allvar i botten.

Länsstyrelsen Kronoberg och Svenska kyrkan hade bjudit in media när en blåvit sköld monterades vid Domkyrkan och Karolinerhuset.

Skölden ska skydda från militär aktivitet och den som bryter mot det kan lagföras för brott mot folkrätten, enligt Haagkonventionen.

Bara för fem år sedan hade detta inte skett, men efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 måste även vi i Sverige förbereda oss på att det otänkbara kan ske här.

Därför har nu runt 45 kulturegendomar i Kronoberg som är av stor betydelse för vårt kulturarv märkts ut med en blåvit sköld av Länsstyrelsen.

Det är Länsstyrelsen som har i uppdrag att skydda kulturegendom och planera för undanförsel i händelse av krig.

Frågan är bara om en fiende som Ryssland skulle ta hänsyn till den blåvita skölden på Domkyrkan och Karolinerhuset.

- Man har sett att det sker ibland i krig att man tar hänsyn till det, och ibland inte, säger Heidi Vassi, länsantikvarie på Länsstyrelsen Kronoberg.

- Men byggnader som Domkyrkan och Karolinerhuset är en del av vårt kulturarv. Den blåvita skölden visar att de betyder något för oss.

- Vi blir mer medvetna om vad som står på spel. Kan vi skydda viktig kulturegendom i krig mobiliseras människor och försvarsviljan ökar, det är av avgörande betydelse för befolkningens nationella identitet och motståndskraft.

Domprosten Thomas Wärfman påpekar att Växjö domkyrkan är Växjös viktigaste byggnad. Den ska skyddas i alla lägen.

- Domkyrkan ligger djupast i hjärtat hos många i Växjö. På denna plats fanns det en kyrka för 1 000 år sedan, så det är ett levande kulturarv som nu glädjande nog får ett formellt skydd i Haagkonventionen, tillsammans med Karolinerhuset, säger Thomas Wärfman.

I en situation där Sverige blir militärt hotat kommer Växjö domkyrka har en mycket viktig roll - och det kommer även Thomas Wärfman ha i så fall.

- Domkyrkan är en plats där vi samlas i en sådan situation för att få gemenskap, trygghet och för att visa omsorg om varandra.

- Jag har mentalt förberett mig för vad jag ska säga i kyrkan. Då skulle jag tala om hoppet som finnns i mörkret, säger Thomas Wärfman.

Karolinerhuset intill Domkyrkan fick också en blåvit sköld.

Det är en av Växjös äldsta byggnader. Karolinerhuset har fungerat som skola och bibliotek med koppling till Carl von Linné som var elev när det var skola och Esaias Tegnér, Peter Wieselgren, Per Henrik Ling och Johan Forsander.

- Karolinerhuset är en symbol för bildning, vetenskap, religionsfrihet och forskning, och det är det vi försvarar här, säger landshövding Maria Arnholm.

Länsstyrelsen har som högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet ett särskilt ansvar för att vidta åtgärder för att skydda kulturarvet i krig.

- Vid ett krig kommer vi se till att vimplar och fler blåvita sköldar kommer upp, säger Heidi Vass.

Gisela Andersson, utredare på Länsstyrelsen Kronoberg, har varit med och valt ut vilka kulturegendomar som ska märkas ut, i samråd med bland annat Försvarsmakten.

Riksantikvarieämbetet har sedan godkänt användandet av den blåvita skölden vid egendomar som ska skyddas.

Några av de redan utmärkta kulturegendomarna. Stadsbiblioteket i Växjö, Smålands Musikarkiv, Växjö Teater, Utvandrarnas hus och Kronobergs slottruin.

hans nilsson

Länsantikvarie Heidi Vass, landshövding Maria Arnholm, David Fuchs på kyrkogårdsförvaltningen, och domprost Thomas Wärfman ser till att Karolinerhuset får en blåvit sköld. Foto Hans Nilsson

Den blåvita skölden markerar en folkrättsligt skyddad kulturegendom. Foto: Hans Nilsson

Den blåvita skölden markerar en folkrättsligt skyddad kulturegendom. Foto: Hans Nilsson

Den blåvita skölden
- Den blåvita skölden är ett internationellt igenkänningstecken och markerar en folkrättsligt skyddad kulturegendom.
- Att förstöra egendom som har en blåvit sköld är en krigsförbrytelse - ansvar kan utkrävas i både svensk och internationell domstol.
- 1954 års Haagkonvention gör det möjligt att märka ut kulturegendom med den blåvita skölden.
- Gotlands län var först i Sverige med att märka ut kulturhistoriska platser och byggnader.
- Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har fler länsstyrelser arbetat med utmärkning.
- Länsstyrelserna ansvarar för urvalet av den kulturegendom som ska märkas ut i varje län. - Riksantikvarieämbetet fattar beslut om tillstånd att använda emblemet, den blåvita skölden.
- i september 2025 hade åtta länsstyrelser fått tillstånd att använda emblemet och genomföra utmärkning av totalt 423 egendomar.