Växjö kommun: ”Köper man knark bidrar man till det dödliga våldet”

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Växjö kommuns kampanj ”Vad kostar ett gram?” ska få knarkköpare att tänka till och i bästa fall sluta köpa.
- Det är viktigt att veta att när man köper narkotika så finansierar man de kriminella nätverken och bidrar till det dödliga våldet i samhället, säger Marcus Holmqvist, säkerhetschef på Växjö kommun.

Bedrägerier drar in dubbelt så mycket pengar som narkotikahandeln åt de kriminella gängen. Men Växjö kommun har satsat 350 000 kronor på kampanjen ”Vad kostar ett gram?” under vecka 7 och vecka 8 för att få växjöbor att sluta köpa knark.
Budskapet är: Köper du droger är du också med och finansierar de kriminella nätverken.
Kommunstyrelsens ordförande Malin Lauber (S) har gått ut och uppmanat växjöborna att sluta köpa knark.
- Min uppmaning till kommuninvånarna är att sluta köpa knark. Varje knarkköp föder de kriminella gängen, säger Malin Lauber.
- Vi kan göra hur många insatser som helst för att förbygga brott och för att få unga att inte fångas upp av kriminella gäng, men det mest effektivaste sättet är att förändra beteendet hos de som är med och finansierar brottsligheten.

De senaste åren har främst socialdemokratiska politiker pekat på att köp av knark göder de kriminella gängen. Den förre socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven sa i en intervju 2019 att folk som köper droger finansierar kriminella grupper.
Men enligt polisen drar till exempel assistansbedrägerier och bedrägerier mot äldre in dubbelt så mycket pengar som narkotikahandeln åt de kriminella gängen.
Det har blivit den viktigaste inkomstkällan för kriminella. Vinsterna från bedrägerier mot enskilda och mot företag uppskattas till 5,8 miljarder per år jämfört med narkotikan som genererar runt två miljarder i vinst, enligt polisen.

På Nationellt bedrägericentrum, NBC, har man visat att nära hälften av de som misstänktes för skjutvapenbrott 2018-2021 samtidigt var misstänkta för bedrägeribrott.

Men knarket är fortfarande en stor inkomstkälla för krimienlla gäng, och Marcus Holmqvist, säkerhetschef på Växjö kommun, säger att kommunen vill skapa en förståelse för den kedjeeffekt som blir när man köper droger - och hur det är kopplat till de kriminella nätverken.
- När man köper knark bidrar man till att finansiera gängen. Vi ser en tydlig koppling där till de kriminella nätverken och det dödliga våldet, säger Marcus Holmqvist.
- De kriminella gängen vill utöka sina områden för droghandel och det är mycket därifrån konflikterna härstammar. Om man minskar marknaden för narkotika så borde våldet minska också.
- Vi har hämtat konceptet till kampanjen från Sundsvalls kommun, de gjorde en liknande kampanj för några månader sedan. Initiativet kommer både från politiskt håll och från tjänstepersoner på Växjö kommun, och vi kommer köra kampanjen igen om några månader.

Men de som säljer knarket då? Är det inte de kriminella man borde rikta in sig på i en kampanj? Om ingen säljer knark kan ingen köpa. Man måste ju inte sälja knark.
- Nej, man måste inte sälja knark. Vi har inte funderat på att ha en kampanj mot de som säljer droger. Men om ingen köper narkotika så finns det ingen efterfrågan och ingen marknad, svarar Marcus Holmqvist.
- Kommunen jobbar ju med förebyggande insatser med unga i riskzonen, fältarbetare som skapar kontakt med unga som vill lämna en kriminell miljö till exempel och ordningsvakter som rapporterar åt polisen från platser där det är knarkhandel, men det är polisen som i första hand försöker störa de platser där knarkhandeln sker i Växjö, lägger han till.
Sedan 2014 tas avloppsvattenprov vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö för att undersöka förekomsten av droger.

Sedan 2019 har förekomsten av främst kokain ökat. Men cannabis förekommer fortfarande mest vid mätningarna.



hans nilsson