Av Hans Nilsson
VÄXJÖ. Linnéuniversitetet satsar 30 miljoner kronor under fem år på tre nya forskningscenter.
Målet är att forskningen på Linnaeus University Centres ska hålla högsta kvalitet, vara nationellt ledande och ha internationell lyskraft.
- Det gläder mig mycket att vi på Linnéuniversitetet nu kan lägga ytterligare tre mycket kompetenta och relevanta spetsforskningsmiljöer till vår redan excellenta forskning, säger Peter Aronsson, rektor på Linnéuniversitetet, i en presskommentar.
Linnéuniversitetet har sedan tidigare fem forskningscenter (Lnuc) - nu inrättar man alltså tre nya sådana.
Linnaeus University Centres, Lnuc, tillhör universitetets främsta forskarmiljöer.
På universitetet hoppas man nu att de nya Lnuc kommer att bidra ännu mer till en hållbar samhällsutveckling på nationell och internationell nivå.
Tre ansökningar om att bli ett Linnaeus University Centre lämnades in till universitetet efter ett internt ansökningsförfarande.
Ansökningarna har utvärderats externt av internationellt sakkunniga forskare i varje område.
Alla tre ansökningarna får omdömet ”Excellent Research Environment”.
Det är det näst högsta omdömet - därmed uppfyller alla tre ansökningar kriterierna för att inrättas som ett Lnuc.
De nya spetsforskningscenter är:
- Linnaeus University Centre for the Environment (Lnuc CENWIN), under ledning av Anna Augustsson, docent i miljövetenskap.
- Linnaeus University Centre for Equality of Opportunity and Big Data Policy Analysis (Lnuc LUCEB) som leds av Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi.
- Linnaeus University Centre for Competitive Timber Structures under ledning av Thomas K Bader, professor i byggteknik.
Hans Nilsson
Thomas K Bader, professor i byggteknik. Foto: Pressbild
Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi. Foto: Pressbild