Ulrika är en mästare på att tralla - Sveriges första riksspelman på trall

Av Hans Nilsson

GEMLA. Ulrika Gunnarsson i Gemla är en stjärna i den vokala folkmusiken i Sverige och en mästare på att tralla. Nu har hon som en av de tre första någonsin blivit riksspelman på trall - den vokala varianten av spelmansmusik utan ord.
- Äntligen kan man bli riksspelman som trallare, säger Ulrika Gunnarsson, sångerska, pedagog och tjänstledig producent på Musik i Syd.

Det som hände den 19 juli 2025 i Örebro kommer UIrika Gunnarsson aldrig att glömma.

Hon och Anders Larsson i Malmö och

Annie Björkman i Ljungskile i Bohuslän fick ta emot Zornmärket i silver av Zornmärkesnämnden efter att ha trallat inför en jury.

De utsågs till riksspelmän på trall - de första trallarna någonsin att föräras denna utmärkelse i Sverige.

Som riksspelman är man en riktigt skicklig musiker. För att få titeln måste man behärska sitt instrument och historien bakom och vara stolt över att förvalta och föra vidare traditionen inom folkmusiken.

Juryns motivering för Ulrika lyder:

”Zornmärket i silver tillerkänt Ulrika Gunnarsson, Gemla för personlig och dansant trall av smålandslåtar.”

Hon är mycket glad för det, men ser utmärkelsen i ett större perspektiv också.

- Jag var lite nervös när jag skulle tralla inför juryn, det här är den finaste utmärkelsen man kan få inom folkmusiken i Sverige. Det kommer också att höja statusen på trall, berättar Ulrika.

Den här historiska händelsen i svensk folkmusik snappades genast upp av stora medier.

Ulrika blev intervjuad av Rapport på Sveriges Television, i P4 Kronoberg och i Kulturnytt på P1.

Hon och Anders Larsson har sedan 2005 försökt bli antagna för att få tralla upp för Zornmärkesnämnden, som är de som utnämner riksspelmän.

Men i den nämnden har man inte varit så sugen på att släppa in trallare i folkmusikens finrum.

Det har lett till en het och hetsig debatt om trall i folkmusikvärlden, och det var först nu efter 20 års försök och mycket bearbetning som trallarna fick chansen.

Tiden var mogen.

- Jag hade nästan gett upp, men det har kommit in nya människor i nämnden och nu har dörren för trall öppnats i Sverige, säger Ulrika.

- De senaste 10-15 åren har det dessutom blivit ett uppsving för trall, lägger hon till.

Men hur ska man förklara vad trall är?

Vid trall sjunger man en melodi utan att ha en text med innehåll.

Man framför melodin på stavelser som ligger bra i munnen, som exempelvis ”ladi dej ladi då” eller vokaler som ”tra-la-la”, för att imitera melodin.

Trall är vanligt inom folkmusik och används även för att framföra slängpolskor och valser till en dansande publik.

Men det är också ett sätt att bevara och sprida musik i den muntliga traditionen av folkmusik.

- Trall är musik från mödrar, systrar och far- och mormödrar. De trallade hemma i köket förr.

Ulrika fick smak på trall 1996 när hon var 24 år och sedan dess har det varit en stor passion.

- Det är en frihetskänsla att tralla. Trall är en väldigt viktig beståndsdel i mitt musicerande. Jag blandar sång och trall, det finns alltid med på konserterna, förklarar Ulrika.

- Det är en så häftig känsla att driva ett helt dansgolv med min röst när jag trallar och att få det att svänga.

En stor del av hennes vuxna liv har bestått av folkmusik och trall.

Hennes föräldrar var aktiva i Växjöortens folkdanslag och det var på den vägen folkmusiken kom in i hennes liv redan när hon var barn.

Hon började spela fiol och utbildade sig med tiden till sångpedagog på Malmö Musikhögskola och studerade irländsk folkmusik vid University of Limerick och norsk folkmusik på Raulandsakademiet i Telemark.

Efter ett ha jobbat på Svenskt Visarkiv i Stockholm var hon programledare för folkmusikprogrammet Folke på P2 i fem år.

De senaste tio åren har hon varit producent för folk- och världsmusik och för Musikriket på Musik i Syd. Därifrån är hon nu tjänstledig för att läsa en kurs i odling.

Men musiken släpper hon inte. I sommar har hon sjungit i kyrkorna med pianisten Håkan Wirestrand i ”Småländska låtar och visor på röst och piano”.

Nyligen uppträdde hon på Korrö Folkmusikfestival och den 22 november blir det trallkväll med konsert och dans i Valshusets regi i Växjö med henne och Anders Larsson.

Ulrika är ingen kändis för allmänheten - men hon är ett stort namn inom den vokala folkmusiken i Sverige.

Som sångerska har hon bland annat varit med i folkmusikgruppen Sågskära med medlemmar från Kronoberg och i Södling Sessions.

Under 2022-2023 var hon utsedd för Kronobergs län som en av 24 kulturutövare inom ramen för Bygdegårdarnas Riksförbunds Kulturbygdsturné.

Ulrika har uppträtt i Konserthuset i Wien, vid Akropolis i Aten och turnerat i Kina och USA.

Hon gav ut albumet ”Trall” 2009 med Esbjörn Hazelius och Anders Löfberg och skivan ”Timglas” 2012 tillsammans med spelmannen Jonas Åkerlund från Värends Nöbbele. Den sistnämnda skivan fick 5 av 5 i betyg av Lars Johansson i Skånska Dagbladet: ”Här befäster Ulrika Gunnarsson verkligen sin ställning som en av nutidens främsta folksångerskor...”

Med Södling Sessions, tillsammans med Mia Marine och Tina Quartey, gav Ulrika ut en skiva 2022 som hyllades med betyget 5 av 5 av Bengt Eriksson på Hifi & Musik.

- Jag är en av de fem till tio mest hängivna trallarna i Sverige, och jag är bättre på att tralla än på att spela fiol, berättar Ulrika.

Hans nilsson

Ulrika Gunnarsson har fått silver-Zornmärket. Det innebär att man får titeln riksspelman. Foto: Hans Nilsson

- Det är en frihetskänsla att tralla. Trall är en väldigt viktig beståndsdel i mitt musicerande, förklarar Ulrika Gunnarsson. Foto: Hans Nilsson

Anders Zorn
- Det finns runt 300 aktiva riksspelmän i Sverige. - De är folkmusiker som har tilldelats Zornmärket i silver eller guld av Svenska Folkdansringen.
- Det var konstnären Anders Zorn som gav idén till Zornmärket vid en spelmansstämma 1906.
- Han ville stödja folkmusiken i en tid då nya internationella musikinfluenser påverkade den folkliga musiken och hotade dess särart.
- Riksspelmännen anses vara en viktig del av det svenska musiklivet och bidrar till att bevara och utveckla folkmusiken.


Zornmärkesnämnden
- Varje år hålls en uppspelning någonstans i landet för att utse en riksspelman.
- Nämnden för Zornmärket bedömer spelmän och beslutar om tilldelning av Zornmärket.
- Att få silver-Zornmärket innebär att man får titeln riksspelman.
- I juryn finns högt kvalificerade musikmänniskor, spelmän, som är mycket väl bevandrade i folkmusikens traditioner och uttrycksformer.
- Juryn lyssnar på, bedömer och förväntar sig en repertoar av dans- och ceremoniell musik.
- Utifrån en helhetssyn lyssnar juryn efter intonation, artikulation, dansbarhet, sväng, variation, förståelse och förmåga att använda instrumentet/rösten solistiskt, med stilistiska drag som är förankrade i tradition.
- Det finns även ett Zornmärke i guld som tilldelas synnerligen framstående traditionsbärare.


Låtarna Ulrika Gunnarsson spelade för Zornmärkesnämnden
- Polska från Urshult efter Lisa Holm
- "En vals i sorgen" efter Petter Olas Anna i Jät
- Högtidspolska efter Mäster Plut i Västervik
- Två engelskor efter Johan Fredrik Bergström i Tolg


Ulrika Gunnarssons priser och stipendier
- Christina Nilsson-sällskapets folkmusikpris 1998
- Musikaliska akademiens stipendium 2002
- Europeiska folkkonstpriset till Sågskära 2003
- S:t Andreasföreningen Värendsbrödernas stipendium 2003
- Nominerad till årets traditionsbärare på Folk- och världsmusikgalan 2011
- Olrog-stipendiet 2012
- Region Kronobergs Kulturstipendium 2023
- Riksspelman, 2025