Låginkomstfamiljer tar lån för köp på 25 000 kronor

Av Josefin Petersson

BOSTAD. Regeringen har lagt fram ett förslag att sänka maxräntan på krediter från 40 till 20 procentenheter för att minska överskuldsättningen. Bakgrunden till förslaget, som föreslås träda i kraft den 1 mars 2025, är att konsumtionskrediter har ökat vilket resulterat i rekordhöga skulder hos kronofogden. Att många hushåll gärna köper på kredit visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar. Enligt resultaten svarar var femte barnfamilj med låg inkomst att de skulle ta ett privatlån för att finansiera en utgift på 25 000 kronor.

– Förslaget är välkommet då det kan minska risken för låntagare att hamna i en skuldfälla. Privatlån bör endast användas i nödfall då lån utan säkerhet ofta kommer med höga kostnader som kan leda till långvarig skuldsättning, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Länsförsäkringar har i en ny undersökning, genomförd av Verian, undersökt hur barnfamiljer skulle finansiera ett inköp på 25 000 kronor. I undersökningen framgår att 7 procent skulle ta ett privatlån utan säkerhet för att finansiera inköpet.

Det finns markanta skillnader i lånebenägenhet mellan låg- och höginkomsttagare, som påvisar hur ekonomiska klyftor inverkar på familjers ekonomiska trygghet och möjligheter att hantera planerade och oväntade utgifter.

I gruppen som har en hushållsinkomst under 35 000 kronor per månad är det betydligt fler, 20 procent, som skulle ta ett privatlån utan säkerhet för att finansiera inköpet på 25 000 kronor. I kontrast är lånebenägenheten betydligt lägre bland familjer med en total inkomst över 84 000 kronor, vilket motsvarar två procent.

– Lån utan säkerhet kommer med stora kostnader och en ökad risk att hamna i en långvarig skuldsättning. Det är bättre att bygga upp en ekonomisk buffert så att man kan hantera både planerade och oförutsedda kostnader. Har man en buffert är det lättare att undvika att ta dyra lån, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Nyligen redovisade Kronofogdemyndigheten att kravbeloppet som skickas till dem har ökat med 70 procent på två år, och ligger nu på 18,4 miljarder kronor.

– Den dramatiska ökningen av kravbelopp hos Kronofogdemyndigheten är en signal om att allt fler hushåll har svårt att hantera sina skulder. Det understryker vikten av att öka medvetenheten kring riskerna av att köpa saker på kredit som på sikt kan leda till långvarig skuldsättning och ett ekonomiskt och socialt utanförskap som kan påverka den psykiska hälsan negativt, säger Stefan Westerberg.

Första halvåret i år fick Kronofogden in nästan 676 000 krav på bland annat obetalda fakturor, räkningar eller avbetalningar på lån, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det kan jämföras med cirka 610 000 under samma period i fjol, en ökning med 11 procent. På två år har antalet ökat med 24 procent. Antalet berörda personer har ökat med knappt 10 procent till 294 000 sedan förra året. Jämfört med 2022 är ökningen 16 procent.

Josefin Petersson