Klimatambitionerna för Kronobergs offentliga måltider skiljer sig stort mellan kommunerna

Av Josefin Petersson

BOSTAD. Greenpeace kartläggning visar att kommunerna i Kronoberg har flera goda exempel, men vissa halkar efter. Tre av länets sju kommuner mäter utsläppen från måltiderna, vilket är en högre andel än de flesta andra län. Med undantag för Lessebo svarar dock tyvärr länets mindre kommuner väldigt otydligt på frågorna kring sitt klimatarbete. Greenpeace vill med hjälp av kartläggningen engagera medborgare i att förbättra kommunernas klimatarbete.

De 3 miljoner måltider som varje dag serveras inom den offentliga sektorn står för en betydande del av det klimat- och miljöavtryck som den offentliga upphandlingen orsakar. Bland Kronobergs kommuner, med sina 200.000 medborgare, finns goda exempel men också flera med en lång bit kvar.

Länets tre största kommuner Växjö, Ljungby och Alvesta mäter matens klimatavtryck, vilket är en av de effektivaste sätten att se resultat av det arbete som görs. Både Ljungby och Växjö arbetar även mot ambitiöst satta klimatmål. Växjö är dessutom medlem i föreningen Klimatkommunerna, som arbetar för att stödja och förbättra kommunernas klimatarbete.

Tyvärr kan varken Älmhult, Uppvidinge, Tingsryd eller Markaryd påvisa något arbete för att minska klimatavtrycket från den offentliga konsten.

– I Kronoberg finns det uppenbar förbättringspotential när det kommer till kommunernas arbete med att minska den klimatpåverkan som de offentliga måltiderna har. I arbetet med undersökningen såg vi tydligt att samarbete mellan kommuner är en nyckel till framgång, där kan ambitiösa nätverk som Klimatkommunerna vara en fantastisk hjälp, säger Daniel Zetterström, projektledare för kartläggningen.

Syftet med kartläggningen är att öka insynen i kommunernas klimatarbete och accelerera detta genom att engagera medborgare att kontakta sina lokala kommunpolitiker och kräva en hälsosammare och klimatsmartare kost. På Greenpeace hemsida kan alla se vilka kommuner ställer klimatkrav i upphandlingen och vad de gör för att minska de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Där finns även guider om hur man kontaktar sina kommunpolitiker och skriver medborgarförslag. Det finns även en färdig grund till en motion för åtgärder som skulle minska utsläppen från de offentliga måltiderna som alla kommunpolitiker som vill driva frågan kan inspireras av.

– Vi hoppas att kartläggningen ska engagera medborgare i Kronoberg att driva på sina kommuner för klimatsmartare mat och att de guider och verktyg som finns underlättar för folk att påverka sina politiker. Samtidigt hindrar självklart inget att kommunerna bestämmer sig för att arbeta mer för att minska klimatpåverkan från måltiderna även utan påstötningar från medborgare, säger Daniel Zetterström.

I dagens ekonomiska läge där många kommuner behöver skära ner på olika delar av sin verksamhet och pausa klimatinvesteringar blir de offentliga måltiderna ett extra relevant område. Många åtgärder för klimatet kräver omställning av samhället, ofta med ganska stora investeringskostnader och kan därför ta ett antal år innan de får full effekt. Men att servera mindre kött, särskilt rött kött (huvudsakligen nöt, gris, lamm) och istället öka andelen vegetabilier, särskilt baljväxter, är en åtgärd som kan gå snabbt och dessutom spara pengar. Detta skulle också bidra till att kosten som serveras blir mer i linje med den senaste forskningen om hälsa och klimat, och Livsmedelsverkets kommande riktlinjer.

Josefin Petersson