Hon bär sin judiska identitet med stolthet: ”Jag är rädd - men hoppfull”

Av Hans Nilsson

VÄXJÖ. Johanna Sangborn är en ung kvinna som bär sin judiska identitet med stolthet.
Men hon oroas samtidigt av den ökade antisemitismen i Sverige de senaste åren.
- Jag är rädd, men jag är också hoppfull, säger Johanna Sangborn, som är lärarstudent.

Den 4 december var Växjö först i landet med en konferens av Forum för levande historia om hur man ska komma tillrätta med antisemitismen i skolan.

Johanna Sangborn var inbjuden för att leda ett samtal om goda lokala exempel på hur skolan kan jobba med antisemitismen bland elever.

Hon läser sista året på Lunds universitet för att bli gymnasielärare i engelska och religion.

Johanna Sangborn är med i styrelsen för det Judiska ungdomsförbundet och arbetar som guide på det judiska kunskapscentret i synagogan i Malmö.

Hamas terrorattack på Israel den 7 oktober 2023 har förändrat livet för Johanna Sangborn och många andra judar i Sverige.

- Jag känner mig svenskjudisk, men innan 7 oktober tänkte jag inte så mycket på att jag är jude, berättar hon.

Kriget i Gaza mellan Hamas och Israel har påmint henne om att hon har en judisk identitet.

Antisemitiska uttryck och incidenter har ökat markant sedan 7 oktober 2023.

Otryggheten för judar har blivit allt mer påtaglig.

En del judar vill flytta från Sverige och skapa ett liv i Israel istället.

Men det är inget hon funderar på.

- Nej, jag vill inte lämna Sverige, men folk är väldigt oroliga över läget i Sverige, säger hon.

I Lund har studenter som tar ställning för Palestina ordnat demonstrationer och bildat tältläger i Lundagård.

- Många judar har upplevt en otrygghet och en oro på grund av slagord som ropats och en känsla av att inte vara välkommen. Därför har de tagit omvägar vid Lundagård på väg till universitetet, säger hon.

När hon är guide i synagogan i Malmö träffar hon ibland skolklasser på studiebesök.

- Elever i en del klasser som är på besök pratar om judar på ett negativt sätt. Men jag tror att det är bra att jag är där, för jag tror på möten mellan människor.

- Genom möten och genom att lyfta fram det judiska livet och den judiska gemenskapen skapar man verktyg för att minska antisemitismen, det gör mig hoppfull.

Vid konferensen i Växjö, som var för lärare och skolledare i Kronoberg, visades utställningen @stoltjude som Johanna Sangborn medverkar i.

Den handlar om hur det är att vara ung och jude i Sverige i dag.

För att visa att hon är stolt över sin judiska identitet bär hon ett chai-halsband, där ”chai” består av hebreiska bokstäver som betyder liv.

- När jag praktiserade på en skola i Malmö rådde personalen på skolan mig att ta av halsbandet. Jag gjorde det, men det tycker jag var dåligt av dem, berättar hon.

Hans Nilsson

Vanligt med hakkors i skolan
- En ny stor nationell studie som Skolverket presenterade den 1 december visar att antisemitismen ofta sprids i skolan.
- Skolpersonalen saknar dock verktyg att hantera antisemitismen.
- Olika typer av antisemitism förekommer.
- Det är till och med vanligt med hakkors i skolans lokaler.
- Skolornas arbete mot antisemitism måste stärkas, skriver Skolverket i rapporten som tagits fram på uppdrag av regeringen.
- Studien visar också att antisemitism kan förekomma både medvetet och mer eller mindre omedvetet i skolan.
- Studien bygger på intervjuer med bland annat rektorer, lärare och elever.